Nytt

Ny vecka, nya möjligheter och nya idéer!

Ultraljudet visade att...

det är en till liten kille som bor i min mage! Han berättade att det var en kille utan större påtryckningar från oss vilket kändes skönt. SEdan pratade vi om förlossningen och om vad som görs om jag går över tiden och känner att jag inte orkar mer. Det finns flera olika vägar att gå och vilken väg vi bestämmer oss för får jag välja. Ytterligare ett plus i kanten till Dr B. Namndiskussionen är i full gång och jag har dammat av favvonamnet från när Albin skulle få ett namn... Ett namn som jag själv gillar mer och mer, men än så länge ska vi suga på karamellen och se om det känns bra. Sen avslöjar jag namnet. Visst kan det hända att bebisen som kommer ut inte alls ser ut som en ****** men det finns ju faktiskt fler namn att välja mellan.

Inom mamman håller stora(för mig) beslut på att tas. Givetvis tillsammans med F som också har en hel del att tycka till om. Det handlar om en grej som jag länge funderat över och på sistone så har jag fått lite distans till det och hört mig för lite, än en gång, för att kolla av läget. Vill inte göra något förhastat men det känns inte som att det skulle vara det. Jag har funderat och varit inställd på detta alternativ ganska länge men ville bilda mig en egen uppfattning. Nu har jag gjort det.

Jag lovar att jag kommer att berätta vad det handlar om, en del av er kan säkert ana... andra är redan inblandade! Avslöjandet borde komma i början av veckan, om ni har tur redan - imorgon kväll.

Laddar upp!

Hjälp vad skönt det är att vara ledig, än så länge... Tankarna på att börja jobba känns långt borta och det med allt rätt - det är långt bort tills jag ska börja jobba!

Snart är min lånade pocketbokkasse slut så då får jag se mig om efter nya pocketböcker som ligger och skräpar hos någon väninna. Ska plocka ihop en egen pocekpåse och tvinga på någon tror jag...

Chicken tikka masala var middagen och nja, godast på restaurang men helt okej hemma. Nästa gång jag gör det blir det med en burkvariant. Naanbröden däremot blev en höjdare som tog slut direkt!

Nu ska jag vila min rygg och svank, synd att jag inte kan ligga på mage och få massage. Har prövat och det går hemma om jag pallar upp med kuddar lite här och där... men skönt och avslappnande är det inte! Jag väntar några veckor till och sen kommer jag till dig A!

Sambon är ivägskickad till stugan för lite snickerier. Själv funderar jag på att ta tag i målningen av taket i gamla delen, men inte förrän sista väggen i sovrummet är laserad och klar! Laddar för projektet för viss vore det skönt om det blev klart?! Lite mer nytta ska jag nog orka med!

Lite ljud

Måste ju bara passa på att säga att jag tycker det är otroligt skönt att det är svalare utomhus nu. Nu är det behaglig temperatur för en gravid kvinna som mig! =)

Idag blev det ett besök hos kuratorn och det var på sin plats om vi säger så. Bokade in ett nytt besök om tre veckor för att ha en tidig tid omutifallatt det känns som att det behövs. Känns det inte så bokar jag bara om den till ett annat tillfälle. Albin dumpade jag med en lycklig farfar som tog med honom i traktorn. Anledning: den lilla gossen har blivit förkyld och jag stoppar upp smittan redan nu. De tär klart att han hade orkat/kunnat vara på dagis men varför inte lyxa till det med att ta det lite lugnare när vi har möjlighet. Det kommer en tid då vi får stanna hemma med riktigt sjuka barn titt som tätt, var så säker. en lite rolig kommentar från Albin när han vaknade och märkte att han lät lite konstigt var(först den klassiska) "Var är pappa?" och sen kom det "Varför är det så lite ljud?". Hehe... ja för att du är hes gubben. Du kan skriva precis hur mycket du vill idag - jag får ändå inte ont i öronen! =) tänkte jag.

En annan briljant idé jag kom på idag var hur vi kan uppmärksamma/fira Vilmers födelsedag. Självklart kan vi gå på graven och lämna några blommor och tända ljus. Men när jag tänker lite längre skulle det kännas fint om vi i vår familj gjorde det till en tradition att göra något extra kring Vilmers årsdag. Nu när barnen är små kan det räcka med en helg på Piteå camping och gå på badet där eller badet i Boden, Lycksele djurpark eller annan barnvänlig aktivitet. När familjen blir äldre(och större) kan det finnas alternativ som en helg i fjällen, helg i någon större stad/mindre stad/storstad utomlands eller något annat. Det hela går ju att styra efter våra behov och vårt intresse, det viktigaste var att uppmärksamma att vi firar något speciellt och får en upplevelse tillsammans. Ett år kan det vara en lyxigare variant och nästa år en enklare tillställning, behöver inte bli så komplicerat! Lade fram förslaget ikväll och F nappade. Han skulle fundera ut vad han kunde tänka sig göra, sen slår vi ihop våra kloka och bestämmer något. Känns som om det är värt ett försök i alla fall! Lämna gärna förslag på årets Vilmerhelg. Albin vill åka till Piteå och bo på hotell har han sagt idag. Han vet inte vad Piteå är och han vet definitivt inte vad ett hotell är. Han måste ha lyssnat på mamma.

Klok kille!

Pokerface

Ännu en helg har förflutit och jag har konstaterat att vi har mellan 8-12 helger av lugn framför oss. 8-12 helger där vi kan lyxa till det lite extra, givetvis ska all lyx tajmas in mellan jakt i olika former. Just nu är det gåsjakt som upptar halga förhållandet... Vår lyx i helgen bestod i att redan tidigt på lördagsmorgonen bestämma att vi skulle hyra film och vara snaskiga. Ganska skönt att säcka ihop i soffan med lite chips och godis och bara myspysa. Vet att det låter enkelt och inte allt speciellt lyxigt för en del av mina läsare men det var faktiskt det. Tillsammanstid för oss som sambor. Det har ju blivit en hel del byggande för F och hushållerska för mig under de senaste två somrarna. Dessutom förgyllde Albin hela lyxeftermiddagen med att beställa Kinamat! =) Kort sagt behövs det inte mycket för att göra mig glad just nu.

Längtan efter bebis är mkt stor nu - nu vill jag gosa med liten unge. På fredag hoppas vi få reda på om det är en prins eller prinsessa som finns i magen. Jag lovar att återkomma med besked OM Bergman avslöjar könet! Vild och sprattlig är barnet hur som helst och sprattla gärna på för mig - det gör mig lugn. Imorgon går vi in i vecka 29 och min matematik säger mig att i vecka 29+0 förlorade vi Vilmer, fast han föddes först i vecka 29+4. 29+0 är imorgon måndag. Trots det så känner jag mig lugn, nästan högtidligt lugn på något vis. Går jag på droger eller kan man bara vara så lugn och harmoniskt. Det känns som om mitt mantra är "klart det kommer gå bra, klart det kommer gå bra, klart det kommer gå bra" och jag hoppas verkligen att det gör det. Namndiskussionerna fortsätter och vi är inte helt överens. Misstänker att den kommer igång ordentligt efter fredagens ultraljud...Kan inte riktigt bestämma mig för vad jag tror att det är, jag ändrar mig hela tiden.

Förra helgen avslutade jag mitt sista officiella uppdrag som jag tagit på mig under hösten. Uppdraget löd; stationschef under en tävling mellan hemvärn/frivilligorganisationer i Sverige, Norge och Finland. Det är den tävlingen som jag helst av allt ville vara med och skjuta i men nu fick jag äran att vara en del av tävlingen istället. Behöver jag säga vilket lag som vann? Nej, just det! Jag fick hur som helst basta VIP-bastu och sitta vid guldbordet. Det roliga i det hela var att väldigt många kom fram och gratulerade mig till segern - jag tackade och tog emot som om jag var en i laget. När det sedan bjöds på sprit lutade jag mig bakåt i stolen och blottade min stora mage... jag fick skratta åt reaktionerna om vi säger så. Det är så kul att vara nykter bland onyktra, ibland. Det här var en sådan gång. Nästa år sitter jag självklart med vi guldbordet igen - då som deltagare!

Idag har vi haft en familjedag i stugan där vi njutit samtidigt som vi grot lite nytta, inte mycket med det blev mer gjort än om vi skulle stannat hemma. Om jag är i kroppslig form denna vecka ska jag försöka dra mina strån till stacken under de timmar Albin eventuellt är på dagis. Eventuellt just för att 1) han har sagt att han har ont i halsen 2) han låter hesare och hesare för varje minut. Imorgon får han stanna hemma så han inte smittar de andra barnen med vad han nu än har. Lika bra att utrota bacillerna när man har möjlighet att göra det!

På tisdag blir det indiskt tema på middagen. Jag ska försöka mig få Mosters favoritmat Chicken Tikka Masala med naanbröd till. Hittade ett recept och det verkade inte så himla krångligt. Hoppas det smakar okej fast jag inte är någon indier... Det ska i alla fall bli kul att hotta upp en tisdagkväll med god mat nu när man har chansen till det. Ska verkligen försöka njuta av denna föräldraledighet. Kan hända att jag bara kan njuta av den 8-12 veckor framåt och sedan brakar det lös. Tvåbarnschocken! Eller trebarnschocken men ändå tvåbarnschocken, ni fattar vad jag menar... Pratade med en bekant som fått två sitt andra barn i februari och hon tyckte att det var större omställning att gå från noll till ett barn än från ett till två barn. Misstänker att det helt och hållet beror på vad för typ av barn det handlar om och ens egen inställing till det. Hon sa också att självklart hinner man inte lika mycket hemma som med bara ett barn, men konstigt vore väl annars?! Som jag sagt tidigare tar jag gärna emot små tips/tricks/tankar som gör vardagen enklare med två barn och det kan handla om precis vad som helst! Så kom igen nu alla bullmammor - avslöja era ess i rockärmen till en som inte ens kan spela poker.

Jag har inte ens ett pokerface!

Många bäckar små...

Kaninbur är under tillverkning av mormor och Albin. Vi är på visit i Karlsborg och roar oss kunglig! Jag har kunnat slappa framför datorn och fixat några presenter och julklappar till 3-åringen, efter detta ska jag hitta mönster på en amningskudde på internet. Hittar jag inget ritar jag ett eget om jag hittar papper här i huset...

Jag njuter av att vara hemma och städa i alla skrymslen och vrår, många bäckar små... ni vet. Snart skiner mitt hem och doftar ljuvligt - men det tar nog några veckor innan vi är i mål!

Tingeling!


IKEA

BMbesök idag och 148 slag/minut och en ilsken typ i magen. Järnvärdet hade gått upp från 112 till118, inte så himla mkt med andra ord. Jag fortsätter att kämpa på med kost och piller. Det fanns en önskan om att jag skulle övergå till NOferex men jag avböjde vänligt men bestämt - diarré har jag inte lust att ha. Varken nu eller någon annan gång.

Albin lämnades kvar på dagis för en lekstund och hämtades hem trött och hungrig. Men tror ni ha gick med på att sova. Nej, det fanns behov av det men ingen lust. Då fick mamman ta till de arga ögonen och den stränga frökenrösten och då gav han sig till slut. Men inte utan högljudda protester... Ska bli skönt när vi klivit över gränsen mellan sova och inte sova på dagen. Nu befinner vi oss mitt emellan och låter vi honom inte sova så har vi en mkt gnällig unge efter några dagar som bara vaknar tidigare och tidigare för varje morgon. Nåväl, det är små problem i det stora hela. Jag ska köra på med järnhandskar ett tag till så får vi se hur det blir efter några dagar/veckor på dagis. Att vistas där kan vara aningen mer tröttsamt än att vara hemma med en stillsam, tyst och rörelsehindrad mamma! =)

Idag kom långväga gäster på en visit. Det var de förra byborna D och H med dottern A och sonen H som hälsade på. Hur trevligt som helst! Tackar tackar för titten!

Idag var det första arbetsdagen för många av mina kollegor och jag hade gärna varit där. Även om jag känner att det är helt rätt beslut att inte jobba till hösten så drar det lite i jobbAnna... men jag hinner jobba nästa höst... eller när nu F ska vara pappaledig.

Tjingeling

Idag kom den nya IKEA-katalogen som jag ska gå och läsa NU

Nu känns det lite igen...

Ännu en underbar dag har passerat och vi har gjort stan i väldigt korta drag. Ser fram emot en resa med bara vuxna deltagare så jag kan kolla in det jag vill i lugn och ro och få lite vuxentid. Två par byxor och två bodys blev inköpta till bebisen. Lite trist att gå och handla neutrala färger för då blir det plagg i beige eller grått. Förstår inte varför det inte gör kläder i grönt, gult, orange, brunt eller någon annan färg som går att ha till både killar och tjejer?!

Igår började det kännas lite konstigt i Vilmerhjärtat igen. Gravstenen är fortfarande en oklar sak som företaget jag vänt mig till verkar glömt bort. Eftersom hela Vilmergrejen känns lite extra just nu när det närmar sig vecka 29+4 så är det lite mer känslosamt att på nytt kontakta företaget och försöka komma vidare. Efter vecka 29+4 kommer 7 oktober då vi tagit oss genom det första året med Vilmer. Drygt en månad senare kommer familjens tredje tillskott och det kan mycket väl bli på dagen då Vilmer begravdes, 5 november. Så jag kan bara konstatera att det känns i den här familjen just nu. Helst av allt vill jag bara åka bort och fira Albins födelsedag, 6 oktober, med bara vi - men det känns ju fel att hans stora dag ska få mindre proportioner på grund av Vilmer. Vi får se hur vi löser det. Det glädjande mitt i allt detta är att min oro för den nya bebisen inte finns. Jag oroar mig bara för att behöva tvingas se filmen Vilmer i repris igen; saknaden av hjärtljuden på rutinkontrollen, alla samtal som skulle ringas, läkaren, barmorskan, tystnaden... det är ingen mysig film så om ja gkan slippa se den eller i alla fall snabbspola mig genom den så är jag överlycklig. Men självklart ska vi klara av det här också vi har helt klart gjort bort den värsta biten redan förra året.

Resan för pappans del lär ju hans arbetsgivare stå för eftersom det på nytt finns hot om att han måste åka iväg till Kiruna, Skellefteå, Upplands väsby eller annan ort. Fast det bekymrar mig inte så mycket just nu i augusti månad eller september heller för den delen. Första halvan av oktober är också okej, men sen vill jag ha honom hemma när bebisen ska komma. Gärna en tid efter det också! Det återstår att se hur det bli med hans resor men det kommer inte som någon större överraskning direkt och gör inte lika stor skada som om jag ska ta hand om barn, jobb, graviditet och hem själv. Nu är det bara graviditet, barn och hem som ska tas om hand. Det borde jag orka för något kvällssällskap lär jag ju inte ha så det blir många tidiga kvällar och en utvilad höggravid morsa.

Fast om pappan åker iväg på långa jobbresor räknar jag kallt med Mostersällskap där övernattning här ingår, det borde ingå i en Mosters uppdrag! Jag lovar att uppföra mig och laga god mat... kanske till och med baka något gott! =)

Tålamod på burk

Hurra det regnar! Äntligen är det svalt och skönt i luften för en gångs skull. Imorgon åker Albin o jag iväg till Luleå för att äta lunch på Baan Thai tillsammans med M. Efter det ska vi köpa lite bebiskläder i neutrala färger och sedan ska vi göra ett studiebesök på pappsens jobb. Sen bär det av hemåt för jag har inte tålamod att vandra runt på stan med en treåring just nu. Speciellt inte med en treåring som bestämt sig för att han sovit färdigt dagtid. Visst, de dagar han sover till 7.30-8 fungerar det hur bra som helst. Värre är det med de dagar när han vaknar 6.30-7 och vägrar somna om och ännu mer vägrar sova mitt på dagen...

Än en gång; var kan jag köpa tålamod på burk?!

Nu är hon hemma!

Äntligen och välkommen hem till vår Moster! Idag har familjen haft en supertrevlig heldag med Moster. Lyckligast av alla var så klart Albin som fick maximalt med uppmärksamhet hela dagen och någon som orkade lyssna på honom hela tiden. Men jag tror minsann att Moster har några minder blödande sår i öronen trots allt. Albin längtar efter att det ska bli tisdag, dagen då han och Moster ska på badhuset! Han har redan planerat att han ska åka rutschkana, själv. Den som ser ut som en nyckelpiga.

Första nätterna i stugan har vi klarat av. Den första med myggjakt i flera timmar som resulterade i en väldigt trött familj dagen efter. Vi bet ihop och utsatte oss för en natt till, den valde vi utan myggjakt. Behöver jag säga hur underbart det är att få tända ljus och bara titta ut över ett spegelblankt hav... Drömma sig bort för ett ögonblick. Fler övernattningar lär det bli senare under hösten. Nu ska vi försöka få det lite mer färdigt och göra ett sista byggryck innan vintern och familjeutökningen.

Jepp, bebisen fortsätter att sparka som en galning. När vi ändå är inne på det, en bebis ska ju ha ett namn. Ni får hemskt gärna komma med namnförslag här på bloggen. Ett killnamn och ett tjejnamn per läsare, det är väl rimligt. Om du redan har barn är jag tacksam om du inte väljer de namn du gett till dina barn. Har du inte barn ska du inte avslöja dina allra finaste namn utan bara de näst finaste... Äh ni fattar vad jag menar. Vi har några förslag på tjejnamn men på killnamn är det helt tomt, blankt... Nu är det väl 14-15 veckor kvar. Tiden fullkomligt rusar iväg... och magen sväller i takt med nedräkningen.

En annan sak som slagit mig de senaste dagarna är att det skulle vara underbart att ha grannar med barn. under de senaste två veckorna har grannhuset förgyllts med barnbarnbesök. Som tur är har barnbarnen samma ålder som Albin och det enda Albin pratat om de senaste två veckorna är att få gå över till grannen. Helst själv men det går bra med en mamma i släptåg, än så länge. Förstå vad skönt det skulle vara att bara kunna gå några steg och vips så finns det lekkompisar redo. Nu är det inte så att vi inte bor i en by helt utan barn, tvärtom. Det finns ganska gott om barn på andra håll. För att komma i kontakt med dem måste vi aktivt välja att söka upp dem och då går ju spontaniteten om intet. Det var just det spontana jag saknade för tillfället. Ni vet, öppna dörren, gå ut och lek, idag leker jag gärna med båda barnen, plocka du i lugn och ro där inne, oj vad kul ni har tillsammans! Så om det finns någon barnfamilj som vill bo grannar med oss är ni välkomna det finns lediga hus i kvarteret. =)

I eftermiddags premiärbadade jag för första gången på väldigt många år. Jag känner mig inte som någon bikinibrud direkt men vattnet kändes lockande och det var folktomt på beachen så då passade jag på.
Men efter kommande vinters barnvagnsputtande och lite nya bikiniinköp så kommer jag att känna mig mer nöjd nästa sommar. Inte så att jag kommer se ut som något guldskimmrande som glider fram över badstranden och drar allas ögon till sig. Nej, bara så där lagom plufsig med en fräck klädsel som sitter bra när jag ska rusa efter mina två barn på stranden. Den tredje ungen sköter sig alltid bäst. Han gör som jag säger och säger inte mot och jag vet var jag honom.

Djup inne i mitt mammahjärta finns han. Vår lille Vilmer(som faktiskt funnits i 10 månader för någon dag sedan).

Duracellkaninen

Idag var vi tillbaka i vanliga  sjusnåret vad gäller god morgon. Men det är lyx det med...

Veckans stora planer är onsdagens Sommarfest Albin bjudit in några vänner till. Han bjuder på varmkorv m bröd och tårta. Under kvällen åker jag till IKEA och kompletterar med de saker som inte fanns sist och byter ut det som blev fel eller kom för mkt av eller helt och hållet saknas. på torsdag ska jag försöka få min bil genom besiktningen. är redan lite nervös för avgasvärdena, men vad gör väl en ombesiktning? Jag har ju allt tid att besikta bilas på under hösten. I alla fall fram till november! =) På fredag drar familjen till stugan och sover där. Lite smyginvigning i den ännu ofärdiga stugan med Tacos och myspys.

Till helgen kommer Moster hem med hela bohaget. Det känns mest kul men visst är det lite sorgligt att inte kunna åka på shoppingtripp till hufvudstaden och se något annat. Vet inte hur jag ska lösa den biten? Det viktigaste är att hon kommer hem och får flytta in i sin lägenhet.

Tja... det finns inte så mkt mer att berätta. Ja, kanske att mina järntabletter fungerar och jag är inte lika trött längre. Idag har jag känns mig som en duracellkanin; städat nedervåningen, rensat ut hälften av Albins leksaker, gjort tårtbotten, fixat god middag, städat upp på gården, kastat några vissna blommor och planerat ut prydnadspumporna(undra hur de kommer se ut?), mätt alla fönster i stugan inför rullgardinsinköpen, flyttat in spjälsängen i vårt sovrum(Fredde blev livrädd och började redan svetttas inför babyskrik och nya bajsblöjor), vikt all tvätt från de senaste fyra veckorna, startat en tvätt maskin och hängt upp den...

Nu är fruktsalladen i skålen bredvid mig slut - ska hämta mer innan magen skriker efter mer.

Bonk bonk från bebisen i magen

Jihou! 8.30 är nytt rekord!

Efter en hektiskt och underbart händelserik helg intar jag ryggläge och fördjupar mig i sista delen av böckerna om Bella och Edward... Har kommit lite mer än halvvägs så snart får jag reda på den spännande upplösningen. Länge sedan jag blev så fast i några böcker men när jag väl började läsa den första boken var jag fast.

Jo, just det! Albin och jag fick sovmorgon till nästan 8.30 och det har inte hänt på väldigt många år. Det finns lite sömntutetakter i gossen, men de är inte de som först aktiveras. Nej, för det är tupptakterna!

Imorgon börjar pappan i huset att jobba och det betyder att Albin och jag får en betydligt lugnare tillvaro. Vi kan göra vad vi vill när vi vill... =)

RSS 2.0