Badis
Sluta tjata!
- Men Albin, när ska du komma och sova över hos mig då?
- Nåja... kanske till helgen. På fredag eller lördag. Då kan jag komma. (Hjälp hur ska jag göra nu. Jag vill ju inte sova över där. Fast jo det vill jag... men inte nu. Jag säger att jag kommer till helgen det är ju flera dagar kvar dit.)
- Men det är ju fredag idag.
- Då kommer jag väl kanske på lördag. (Phu... nu höll jag nästan på att åka dit. Tur att jag kan veckodagarna.)
- Åh vad kul Albin. Då kommer du och sover över hos mig imorgon redan!
- Men nu slutar vi väl och tjatar om det där... (Den här frasen har jag hört förut. Den brukar mamma och pappa använda. Den låter bra.)
Moster är mållös och fnissar lite försiktigt.
Albin pustar ut och fick sista ordet.
Så att sova över hos Moster blev det inte av den gången och efter att han tror att hon tryckt ner honon under vattnet under dagens tur på badhuset, så lär det dröja länge länge innan det blir av.
Riktiga skidor
Idag bar det av till Intersport där Albin fick sina första riktiga skidor. Ni vet sådana där med pjäxor och rejäla bindningar. Gissa om han var stolt när han fick pröva pjäxorna i affären och välja vilken färg han skulle ha på skidorna. Han testade dem så snart vi kom hem till Mormor och han tyckte det var väldigt kul. Inte för att skryta men han kunde faktiskt åka skidor så nu måste vi ut i skidspåren så mamman i huset får öva lite hon med!! =)
Jo just det - vi fick sovmorgon till 7.30 å det var ett tag sedan vi hade sådan lyx!
Husdoktorn
Just nu gillar Albin att leka doktor. När han fyllde år fick han en doktorsväska av Morfar och den har roal honom många, många timmar. För några veckor sedan kom Mormor med plåster, kompresser, gasbinda och plasthandskar. Igår var det dags igen! "Moster Maria" kom med riktiga doktorsgrejer!! Medicinburkar, "gasmask" för "luftburen" medicin(inhalator av något slag...), ännu mera plasthandskar, sprutor, provrör och det bästa av allt; ett stetoskop som hon hittat i en sopkorg vilket betyder att det inte fungerar, men det gör det visst - ibland. När Albin fick ta emot presenten var han ganska reserverad, i alla fall ända tills hon stängde dörren. Då gick han lös på alla grejerna och nu är det bara doktorslekar som gäller.
Det är viktigt att presentera sig för patienten och fråga vad problemet är.
Sedan börjar Doktor Albin att "jobba" med att ställa diagnosen. Då kan ett stetoskop komma till bra användning!(usel bildkvalla men man får bara en chans att fota A in action)
Behandling pågår för fullt. Det var visst något med öronen?!
Patienten har tillfrisknat!!
Det är inte alla familjer som har en egen doktor att ta till när krämporna tar över. Vi är så glada över vår doktor för han kan så mycket mer; sjunga sånger falskt, köra traktorer, höra ALLT som sägs i huset, diggar Madagaskarfilmerna, äta fil ur nappflaska, rapa Helmer och riva fram leksaker över hela nedervåningen.
Del två i bloggen ber om hjälp från er läsare. Vi har en hall. I den finns ett golv som en gång var täckt av en brun, gräslig golvmatta. För hundra år sedan rev vi ut golvmattan och skulle slipa upp golvet och lacka det. Nu är det år 2010 och golvet är fortfarande olackat... dessutom börjar det släppa ifrån sig mysiga små och stora stickor som fastnar i våra fötter. Vi måste med andra ord göra något åt golvet och det är snabbt. Själv har jag förälskat mig(tror jag) i ett gummigolv som ser ut så här men absolut inte den färgen...
Men jag behöver få in mer tips och tankar om vilka golv som är snygga och passar att ha i en hall där det ska stå många par blöta skor om vintern och som inte visar upp allt skräp som finns i huset. Hallen är liten och kringelikrokig och mörk eftersom det bara finns ett minifönster som släpper in dagsljus. Lås er inte vid att jag pratat om en glovmatta utan alla alternativ och förslag är av intresse!
Nu väntar Bolibompa för 6:e gången detta år.
Prinsesskorvar, blommor & bin
Albin hjälpte mig med handlingslistan inför julhandlingen. Han har ätit julmat på dagis och vet vad julmat är för något. Här kommer hans julmat;
potatis
lax
skinka
köttbullar
prinsesskorvar
julmust till de vuxna för det är så starkt för barn...
Idag har vi gjort en grav till kaninen Axel. Graven är en kartong där vi placerade den döda kaninen. Det var en glad Albin som sa "Hej då" och stängde kartonen. Sedan kom vi fram till att Axel är Vilmers kanin nu. "Graven" ska vi ställa ut i skogen där pappas rävkoja är. I ärlighetens namn så kännner jag inte riktigt för att gå in på detta med samspelet i naturen, ekologins olika steg. Predatorer och allt vad det nu handlar om. Det känns som att han är för liten för det.
Fast ändå inte. För någon dag sedan satt han och funderade djupt vid middagsbordet och till slut kom frågan. Hur kommer bebisar in i magen egentligen? Ähum... tja vad svarar man på det. Jag skyndade mig att säga att vi kan låna böcker på biblioteket om det men det svaret var inte bra nog. Sedan drog jag till med en variant om att när mammor och pappor är kära så kan dom göra barn - det bara är så! Jag känner mig definitivt inte redo att prata om blommor och bin med en 3-åring hur viktigt ämnet än må vara så inte nu. Speciellt inte nu när jag är hyfsat nyförlöst och har allt färskt i minnet. Det får vänta ett tag till. Men prata om blommor och bin det ska vi för det är på något sätt lika naturligt som att alla människor dör och det var ju den synen jag ville att vi ska ha på livet och döden. Eller hur?
Spegeln
Nu ska vi justera till storleken på hjälmen vi fixade igår. En hjälm han ska använda på dagisgården nu när det blivit jättehalkigt där!
Den är blå och jättesnygg.
"Var är spegeln mamma?" frågade Albin när vi testade hjälmen på Intersport.
Momit
Vi har en pepparkaksgubbe som springer omkring i huset och bara längtar efter sin spruta! Under ett trevligt samtal nu på morgonen står han fast vid att han ska sjunga "Hi lak to momit" när de andra barnen sjunger julsånger. Tydligen finns det en tjej på dagis som heter L som också hakar på "Momitsången"... Jag ser framför mig ett ljuvligt sött Luciatåg med två obstinata kids som beter sig lite hmm... minder lämpligt. Fast med handen på hjärtat så tror(vet) jag att vår Albin inte skulle våga med en sådan sak....
"Hi lack to momit"
Att jag är en ammande mamma går det inte att ta miste på. Mina kläder har mystiska öppningar lite här och var och nättern tillbringar jag med en liten parvel tätt intill mig. Snart har jag vant mig, tror jag. Som alla andra blivande mammor hade jag en föreställning om att jag minsann skulle helamma i sex månader - det är ju såå smidigt. Några dager efter Helmers födelse ändrade jag mig. Det var när mina bröstvårtor blödde av såren som uppkommit och smärtan som fanns när han sög tag och ivrigt ville ha mat. Det var när kräket var blodfärgat som jag ville ge upp. Jag skulle kunna tänka mig att amma i max tre månader till!
Nu är det nästan okej att amma. Jag har vant mig vid att ha någon hängande och klängande i mig hela tiden. Jag har lärt känna det lilla livet och vet oftast när han skriker av hunger, trötthet eller tristess. Ibland har jag fel och då låter jag pappan ta över. Han luktar inte restaurang för Helmer.
Albins nya filmfavorit är Madagaskar och det gillar jag skarpt. Igår skuttade han omkring och sjöng "Hi lack to momit" översatt till "I like to move it move it...". Hur sött som helst. Extra stolt blir han när han får reda på att det är på engelska. "Jag kan sjunga på engelska på dagis" och efter lite luskande kryper det fram att han och de andra barnen ska sjunga "Wish you a Merry Christmas" på Luciatåget. Deltagandet i Luciatågen ska Albin ha från platsen bredvid min har han sagt. Han ska sitta bredvid mamma och lyssna på de andra barnen iklädd pepparkakskläderna! Vi får väl se hur det blir med det... =)
När Albin var liten vägrade han att sova i någons famn. Han fick sövas aktivt varje gång han skulle sova och dessutom strulade han med amningen.
Helmer somnar när han är trött, kan hända att han först berättar att han är trött genom att skrika lite och han äter som en galning och älskar att sova i en famn.
Två barn och två personligheter, that´s it.
Hoppas att jag ska orka fixa lite med julbestyr så vi får lite mer julkänsla i hemmet. Jag ser mina möjligheter nästa vecka då Fredde börjar ta ut sin innestående semester. Då blir det Lussekattsbak, pepparkaksbak och lite julpyssel med Mormor. Fredde skickar vi till stugan så vi blir mindre ofärdiga där.
En dag under semestrandet måste bara gå åt till att fixa klart årets klappar. Känner i alla fall att läget är under kontroll men några småsaker är kvar att fixa.
Behöver få in tips på vad jag och min syster kan köpa till våra föräldrar som har allt... kamera, spikmatta, husbil - ja de har verkligen allt de vill ha!
Tjingis på er alla!
Tuff tuff tåget
Tänk småirriterad mamma. Tänk väldigt gravid. Och tänk min-sambo-jobbar-över-jättelänge-även-denna-vecka-singelmamma. Då har ni den rösten klar för er. Här kommer repliken(kanske inte jättepedagogisk dock är skrämselpegagogiken min bäst fungerande taktik just nu):
- Nu städar du upp dina leksaker fortare annars kommer du att missa Bolibompa!!!
Nu ska du ställa om till att du hör en 3-årinsgröst. En 3-åring som alldeles just precis kom på hur fantastiskt det är att få plocka upp rälsen till tågbanan som löper runt HELA vardagsrummet. 3-åringen plockar upp rälsen med gripen som sitter fast i en kran som i sin tur sitter fast på en skogsvagn. Lägg även till att 3-åringen tagit av sig alla kläderna och leker nakenfis, skuttar runt och är allmänt tja... glad.
- Men mamma, jag är ju så gullig att jag kan städa upp leksakerna åt dig!
Torsdag
Skönt blir det att F kommer hem vanlig tid ikväll, kl 18. Ska bli lyxigt med sällskap och lite avlastning. Sen är det bara fredag kvar och sedan tar jag helg.
Mormor och Morfar önskade att få ta med sig Albin på en shoppingtur till Luleå/Boden på lördag och det vore ju onekligen skönt för alla parter - utom för Fredde som får träffa Albin idag för första gången sedan i söndags. Inget är bestämt ännu.
Vaccinerade mig igår och det gick förvånandsvärt snabbt, 40 minuter från början till slut. Idag är jag öm i sticket men har inte märkt av det på något annat sätt. Nästa dos ska tas om minst tre veckor så då har jag kanske med mig en lite bebis som sällskap.
Albin är inne i en klipparperiod. Han klipper med vanliga saxar och med mönstersaxar. Alla ni som har barn som genomgått en klipparperiod kan kanske ana hur det ser ut i vårt hem just nu. Hur ofta vi måste dammsuga! Har även märkt tendenser till att det inte bara är papper som klipps utan även hår från den lilles ben och liknande. Får försöka hålla ett vakande öga så att det inte klipps på något olämpligt helt enkelt.
Namndiskussionen fortsätter och nu har vi reducerat förslagen ytterligare. Jag har inte bestämt mig helt säkert men jag har två alternativ. Vilka de är tänker jag inte berätta men de finns med bland de namn jag pratat om tidigare.
Nej nu måste jag vara en god patient hos Dr Albin som ska plåstra om mina skadade fötter/ben. Han fick ett gäng riktiga plåster igår och plåstrar om allt i hans närhet! =)
Hip hip hurra!
Jennie; tack för gratulationen!
Linda; bilderna fick jag på en cd så det är bara här hemma hos mig dom finns. Kan ju lägga ut dem på facebook när jag fått ordning på dator och internet(men det lär ta tid!)
Idag var det Albins stora dag! Han förvandlades(enligt honom själv) från liten till stor. Han fick en grattishälsning från en gammal elev till mig som hade skrivit något i stil med "Grattis till lille Albin som fyller 3 år idag!"
Men mamma, jag är ju inte liten nå mer!
Nej just det... Vi har firat och firat sedan vi slog upp ögonen och jag tänker inte gå in närmare på det nu. Presenter har han fått i massor och dom tänker jag räkna upp; grävskopa i metall, traktor med släp i plast, liten traktorgrävare och en bok om grävmaskiner, två par byxor, en skjorta, ett pussel, en stor kexchoklad, mönstersaxar, pärlor, doktorslåda, vinterhandskar med ullfoder, Pigley Winksfilm och någon till sak som jag säkert glömt. Tack så mycket för de fina presenterna!
Favoriten hittills är doktorslådan som morfar kom med. Vi har tagit temp och kollat reflexen i benen och gett sprutor hela eftermiddagen.
Tårtan hade givetvis en traktor som motiv och den dekorerades med gelehallon enligt Albins eget önskemål.
Middagen blev tacos eftersom födelsedagsbarnet själv fick välja mat.
Imorgon väljer han om han vill stanna hemma och leka med sina leksaker eller åka på dagis och ha gymnastik. Den sista önskan innan han slog igen sina blå efter sin första dag som 3-åring var att han villa på "gymnastilen" med dagis... och ha fotbollskläderna på sig! =)
Imorgon firar vi Vilmer och den hysteriska känsla som jag trodde jag skulle ha är som bortblåst. Jag känner mig bara varm och lycklig och inser att vi gjort ett år som änglaföräldrar. Dessutom har vi haft vår familjehelg som vi ville ha lite som ett minne av Vilmer. Ett ljus på graven imorgon och sedan har vi gjort det vi önskade. Jag tror banne mig vi har skapat en fin tradition som gör att vi inte förnekar och tränger undan utan låter vilde Ville vara med oss på sitt lilla sätt. Det känns varm och gemytligt inom mamman.
Ja, förutom den där foten som någon håller på att sparka/trycka ut genom sidan på min mage. Det är inte skönt... men skrattar bäst som skrattar sist.
Festfixning
Idag har jag snusat på en liten kille som heter Lucas(tror det skulle stavas med c) som snart är 3 månader. Vad små dom är och våran lille kommer att vara ännu mindre.
Besöket hos barnmorskan gick i tecknet att hon tog om blodtrycket två gånger även denna gång. Hon tyckte att jag har så lågt blodtryck så hon ville kolla en extra gång även denna gång. Hjärtljuden var fortfarande 148 slag/minut och svar ja, han sparkade mot doptonen igen! Magen hade vuxit som den skulle och det var ju inte någon som har missat det direkt. Vid nästa besök om två veckor så bokar vi in en tid hos SMVC i Sunderbyn i 40 fulla veckor. Om jag inte redan fått ut bebisen men det tror jag inte att jag fått. Sådan tur att han är klar innan BF kommer vi inte att ha, men nog önskar jag att det vore så. Jag längtar så hysteriskt mycket efter vår tredje lillekille.
Småsaker som jag skulle vilja fixa inom kort;
- ljuslykta t graven
- utsmyckning t graven(lite granris, enris, mossa å någon fin pinne eller sten)
- födelsedagsnalle t Vilmer
Fast prio ett ligger på födelsedagsnallen och den ska vi nog kunna trolla fram t 1-årsdagen. Kort och gott så vill jag ha mer timmar på dygnet just nu eller en kropp som inte säger ifrån vid minsta lilla ansträngning. Det skulle jag klara mig långt med! =)
Dag 2
Inskolningen fortsätter och mamman är ännu lugnare. Det ska bli skönt när vi kommit i mål och det blir en vardag att gå på dagis och leka med barnen. Just nu har lillen massor av myror i byxorna för att allt nytt är så spännande! "Mamma det är väldigt jobbigt att sitta still när det är fruktstund" var en av kommentarerna idag när myrorna slog till. När vi sedan kommer hem berättar han nästan lite stolt åt sin pappa att han "laggi på golvet å vila när dom andra barnen åt frukt"... Totalt medveten om att han egentligen gjort något som han inte borde.
Hur som helst så ligger gossen i sängen nu och enligt sista rapporten från honom själv så är han en höna. En höna som ska leka med dom andra hönorna i hönshuset i morgon.
Humöret för övrigt är hormonfyllt idag. Mer än vanligt och det ska bli en lättnad när vallningen är över för denna gång. Efter det hoppas jag den håller sig borta ända tills efter förlossningen och den berömda tredagarsgråten.
Konstaterade idag att det är 7 veckor kvar till lillebrors ankomst. Namnet Hannes får jag inte genom besiktningen, Alfons klarar det och ligger på topplacering, Elmer är en annan favvo hos mig medan Fredde tycker Helmer passar bättre.
Igår avslöjade Fredde att han drömt att vi fick en flicka bara för att alla trodde det skulle bli en pojke. Jag är fortfarande övertygad om att det är en pojke och om att jag ännu en gång om en himla massa år kommer gå med bebismage...
Rajalla & stickan
Vi vaknade så att vi hade gott om dig på oss att göra oss i ordning. Våra forna tider med långa sovmorgnar är ett underbart minne blott. Innan vi gav oss iväg hade Albin bestämt att vi skulle svänga förbi Vilmers grav så han fick lämna några "vackra" stenar han hittat på en strand i sommar. Förutom stenarna packade han även med sig en lite sopbil som hör till tågbanan. Framme på graven placerade han omrsogsfullt stenarna på rätt plats och med ett glatt "Varsågod Vilmer" parkerade han sopbilen i gräset.
Efter kyrkogården var nästa anhalt Moster. Det var då jag upptäckte att min börs inte gick att hitta.
På Tamperen hittade vi skorna vi skulle men overallen jag sökte fanns inte, eller jo, det fanns en variant som var en modell i ett material jag inte ville ha. Overallen fick helt enkelt vänta.
På Rajalla fyndade vi lite mer bebiskläder, Albin valde ut en body ur Muminserien med Stinky på till lillebror och mamman hittade en dress med ugglor på och en enfärgad body. Måste verkligen rekommendera Lindex där, jag tycker att de hade en mkt roligare utbid på kläder än i Luleå och Boden. Kan vara tillfälligheter att utbudet inte varit stort i Sverige men det känns oviktigt just nu.
Lunchade gjorde vi på Max och sen fortsatte vi shoppingen på Intersport och där hittade vi en tuff mössa och en overall, båda i märket 8848. Ska bli spännande att se hur de fungerar i vinter eftersom jag inte provat det märket förut.
På vägen hem fick varken mamman eller Moster en lugn stund. En liten en på 98 cm pratade hela tiden, förmodligen för att inte somna. Direkt Moster lämnades av i Kalix slog han igen sina blå ögon.
När ögonen öppnades var det inte glada miner som väntade, som vanligt. Dessutom hade vi projekt "ta ut en ilsken sticka ur foten" som bara måste göras. Det blev en hel del skrik och gråt, svett och tårar, pincetter, plåster och såpa. Men ut kom den och första kommentaren från Albin när han gick utan sticka i hälen var "Men oj vad skönt det är. Det gör inte ont att gå mer" Sedan mös vi en lång stund i mammas famn innan vi tog på oss Valtraoverallen och gjorde ett rejält dagsverke med farfars Case
Favvomaten plättar till middag och hela kvällen var räddad! =)
Jihou! 8.30 är nytt rekord!
Jo, just det! Albin och jag fick sovmorgon till nästan 8.30 och det har inte hänt på väldigt många år. Det finns lite sömntutetakter i gossen, men de är inte de som först aktiveras. Nej, för det är tupptakterna!
Imorgon börjar pappan i huset att jobba och det betyder att Albin och jag får en betydligt lugnare tillvaro. Vi kan göra vad vi vill när vi vill... =)
Välkommen kära 3-årstrots!
Hmm... jag börjar förstå vad som menas med 3-årstrots. Jag har länge känt att det varit på gång men nu verkar det ha slagit till med full kraft - lagom till semestern.
Här kommer två exempel från idag;
När vi skulle vila i stugan så var det som vanligt stora protester från Albins sida, han skulle minsann inte vila. Vi gjorde ett tappert försök med att chilla ner m bok och mys som slutade med att mamman fick slag och sparkar över sig. Mamman tappade humöret och förklarade att ingen får slåss, det gjorde hon med så hög röst att snart knackar dom på från en annan instans. Efter en lång förklaring om våld och att det inte får användas kom ett hot. Hotet från ungen var "Tänk om jag skriker då?" mamman svarade "Skrik på!". Då sätter sig kläppen upp i sängen och börjar tyst räkna "Ett, två, tre - aaaaaahhhh!!!". Då gav jag upp och överlämnade uppdraget åt pappan som ganska snart fick höra att "Jag ska skrämma ut dig med".
Det blev ingen vila idag och dagen gick helt okej i alla fall. Kanske börjar vara läge att strunta i vilan vissa dagar?! =)
Vid läggningen alldeles nyss var det ett himla liv om att täcket var snett, buckligt, han var törstig(klassiker), det blåste(inte ett dugg) och så vidare. Inte förrän mamman blev så arg att hon skrek och fullkomligt tryckte ner ungen i sängen som började gråta så förstod han att hon menade allvar. Och nej, vi la honom inte för tidigt så han var trött.
Åh vad jag ser fram emot denna sommar/höst. Tänk er, höggravid med en trotsåldersunge... Det måste man bara få något slags pris för, eller hur? Typ 100 000:- och en slav till hushållet.
18 november
På frågan om könet så kunde han inte säga något denna gång heller, men han menade på att vi har ju fler chanser
under hösten och det stämmer ju.
Datum för förlossning blev flyttat till 18 november, men det känns inte så viktigt. Mitten av november funkar bra för mig - ut kommer hon ju förr eller senare...
Vi tackade nej till ett ultraljud innan Bertil går på semester. Det känns inte så viktigt att få ett till nu, vi sparar det till hösten när känslorna kring ultraljud förmodligen är annorlunda. Men det tar vi då.
Annars då? Ja, växthuset finns på sin rätta plats nu. Lite jord på utsidan och markduk och grus invändigt och tomatplantorna kan flytta in!
Albin startade dagen med ett "god morgon mamma, älskar du mig?" Sedan lekte vi grisfamilj, grisunge, grismamma och grisopappa. Grisfarmor skulle hämta honom på dagis.
Ja, jag älskar dig ungen min! =)
Sporadiska inlägg
Mamma Mu
Jag blir singelmamma under veckorna med start nästa vecka. Jag kan inte påstå att jag jublar direkt. Visst hade jag kunnat förstå om det verkligen var så att det inte fanns ett endaste litet eljobb i Luleå. Då skulle jag kunna förstå att Fredde måste åka till Gällivare för att jobba. Men nu finns det jobb på närmare håll, men företaget han jobbar åt har helt klart bestämt sig för att han ska jobba på annan ort. Det kluriga i det hela är att det är Fredde som hämtar Albin måndagar och onsdagar, då tar han ut föräldraledighet och det blir ju ganska svårt när han måste jobba i Gällivare. Det tar företaget inte någon som helst hänsyn till, men det hade jag verkligen inte väntat mig heller. Så vår tillvaro just nu går ut på att pussla ihop våren med vem som hämtar Albin vilken dag. Hade gärna gjort roligare saker... Nåväl, det är bara världsliga saker. Det löser sig alldeles säkert och som tur är så är så är inte min arbetsgivare störd i huvudet.
En roligare grej hände igår morse när Albin väckt mig. Varje morgon brukar jag fråga om han sovit gott och det gjorde jag även denna morgon. Efter några millisekunder sa Albin så här
"Mamma, du måste prata med jag. Ha ja sovi länge eller ha ja inte gjort det?"
Då svarade jag "Men vad länge du sovit!"
"Mmm, de ha ja"
Idag fortsatte kravet på vilka frågor mamman ska ställa till sonen. Det var när vi myst innan vilan och läst Mamma mu bygger koja(jag har hittat min nya favorit hon är ju helt galet underbar den där kossan!).
"Mamma, ska vi prata om träden?"
"Det kan vi göra. du får prata så lyssnar jag"
"Öh träden har många grenar. Det kan blåsa i dom"
Sen tog samtalet slut, men vi hade samtalat om ett förutbestämt ämne. Jag ser goda hopp inför framtida nationella prov i olika svenska och engelska.
Tidigare i vecka påpekade Albin att jag har jättestor rumpa. Man tackar och bockar!
Igår när vi var hos mormor och moster i Karlsborg så åkte vi till Geviken för att titta på jättestora truckar med gigantiska gripar. som tur var så kom det en körandes när vi befann oss på förbjudet område, det var min farbror som körde. När vi sedan åkte hem till mormor för att äta lunch så berättade Albin ivrigt om alla fordon han sett och att det var morfars lillebror som körde trucken "Jag tyckte han var jättesöt!" Så se där, lillkillen tycker en man i sina bästa år (ca 55) är söt. Sötgubbe!
En annan glädjande grej är att jag fått kontakt med min kusin via facebook. Hur kul som helst att få kontakt med henne igen. Förutom att vi var kusiner så var vi även väldigt bra vänner. Så M om du läser det här så är det jättekul att ha kontakt med dig igen.
En annan kusin avslöjade sig här får någon dag sedan i en kommentar och det var precis lika glädjande! Alltid roligt när gamla kontakter hittar varandra igen. Vad tror ni om släktträff?
Nej, nu har gossen somnat och jag ska krypa upp i soffan... Nej, det blir till att ila omkring med dammsugaren i högsta hugg och jaga råttor, fylla ett påskägg från påskharen, plocka upp leksaker från golvet, hänga upp en rentvättad vinteroverall(som luktade skit innan). Mu, vad mycket jag har att göra!
Svarta Crocs
Han hittade ett par svarta Foppatofflor som han bestämt hävdade att han behövde. Som källarskor. Han har ju under hela sitt liv sett hur Fredde tar på sig ett par svarta träskor när han ska ner i källaren och elda och det är väl klart att han ska ha ett par egna källarskor!
Lyckan över att Moster kommit till stan var enorm när ha på morgonen kom på att hon sov i hans lekrum. Då var det bara Moster som gällde och självklart ville han att hon skulle komma med ut och leka direkt. De åt frukost först och sedan gick dom ut.
Igår blev det en ovanligt sen(och supertrevlig) kväll för min del. Tro det eller ej men jag var på tjejfest! Tid, plats och deltagare är hemligt! =) Garderober och diverse personer i och utanför dem och av helt olika anledningar var ett av samtalsämnena... Tack för en supertrevlig kväll!!
