annavirrmamma

Min äldsta son har fått en ny idol. En idol med en traktor och en vedmaskin. Han har fotat både honom och traktorn så nu ska bilderna in i albumet. Det ska ätas och pratas och lekas med idolen!

Den gigantiska vedtraven har minskat kraftigt. Men det är fortfarande jättemycket jobb kvar innan den värmer vattnet jag sedan ska duscha i. En del ska till stugan, ner i källaren, in i vedboden, i säckar/pallar och sen får vi tillverka något konstverk av det som blir över. Gissar att jag kommer drömma om ved ett bra tag framöver... Och ja, det är inte jag som överdriver denna gång. Vi har massor av ved. Jag pratar om 3-4 årsvedar till huset och grillved till stugan!

För att förgylla dagarna framöver så passar jag på att bli förkyld. Igen. Det täpper i näsan och jag blir än en gång nässpraysberoende.

Har inte alls mycket vettigt att skriva om för dagarna går i rasande fart som vanligt. Hann  i all fall med ett kort besök på IKEA för lite papperstallriksinhandling. Ska återvända dit på torsdag för att köpa sängarna vi ska ha i stugan.

Äh... nu ger jag mig med detta tråkiga inlägg. Söker efter inspirationen någon annanstans.

Häromdagen funderade Albin på olika saker och en sak han fastnade för vad varför inte B gett honom någon grävmaskin. Jag svarade att han faktiskt fått hur många bra traktorer som helst och då tyckte han att det var ju bra att han fått dom i alla fall. =) Han var helt klart nöjd med den förklaringen. Jag skulle gärna vara i huvudet på en 3,5-åring under en dag!

Imorse drog den årliga vedkapningen igång. På första parkett fanns det två mycket entusiastiska gossar som varvade traktortitt med sandlådelek. Ibland förvandlades de två herrarna även till lejon i en bur. Kul hade dom och det blir perfekt när dom två bli lite större och ka ge ett handtag med veden. Lönen blir givetvis lite tid i traktorn!

Om du undrar varför texten till bilden kommer före bilden så är det tekniken och jag som inte är överrens idag. Heller.

Traktorsafarit på Nybacken pågår imorgon lördag också. Öppnar kring 9 tiden och stänger kring 16. Gratis inträde för alla. Vid vackert väder finns det möjlighet att grilla hamburgare/parisare för den som har det med sig i matsäcken.

Eventuellt håller vi öppet även på måndag pga väldigt stor efterfrågan. Det beror inte alls på att vedhögen är för stor...

Hjärtligt välkomna gammal och ung!

GRATTIS Maria I - du fyller år idag.

Fortfarande är jag nästintill lyrisk över min utflykt till skjutvallen i söndags. Kvällen avslutades för min del med en del virrigheter så att min blogg heter annavirrmamma är mer än passande. Jag avslöjar virrigheten när brottet är preskiberat!

Är lite smått irriterad över att jag verkar ha köpt helt fel skivor att bränna över alla våra foton till så nu s itter jag här med ett 25-pack skivor jag inte vet vad jag ska göra med. Bör nog konsultera någon med koll på läget för att själv få koll på läget.

Funderar på att boka någon form av fotografering för min familj. Det blev så lyckat förra våren när Albin och jag fotades av E som är en gammal elev till mig. Fotona blev verkligen jättefina och förstoringarna väntar på att RIBBA-ramarna i stor storlek ska hitta hem från IKEA. Eller? Jaha, jag måste dit och köpa dom? Hur som helst så måste jag uppsöka en frisör innan jag låter en professionell kamera med fotografinna komma i närheten av mig och min familj. Min risbuske på huvudet är inte frissad sedan veckan efter Albin fyllde 3 år. 6 oktober 2009 och det är jättelänge sedan. Håret är risigt och utväxten syns mer och mer. Åtgärd: boka tid hos frissan! Total makeover krävs men ack så fräsch och fin jag är i håret sen.

Nu närjag äntligen fått igång Spotify så njuter jag just nu av tonerna från Laleh. Är normalt inte en person med musikkoll men i ärlighetens namn så känner jag mig en aning modern med den bakgrundsmusiken.

Albin och Fredde har fixat en ispropp hos grannen. Albin var helt lyrisk över hur mycket vatten hon hade på sin gård och kallade vattenpölen för hav. Nåja han lär väl vidga sina vyer med tiden och inse att det bara var en pöl.

Min träning går piss. Har inte någon motivation att ta mig iväg och det kan jag väl inte påstå att jag någonsin haft. Måste ta mig en rejäl funderare och intala mig att det är bra för mig och kroppen i längden. Fast med tanke på att jag inte ska äta godis för midsommar så tycker jag ändå att jag är på väg mot ett bra beach 2010.

När vi ändå är inne på sommaren så kanske F jobbar hela sommaren. Hur kul blir det? Fast jo, det blir kul för det betyder att han inte är nere i någon gruva och sover borta varje natt. Och nej, nog vore det skoj med lite semester tillsammans.

Sommarens semesterplaner kan gå om intet. Husvagnen har eventuellt en köpare. Det betyder att vi kommer ta oss ner snabbare och sova i stuga på någon camping. Kan vara en god idé att kolla upp olika campingar och boka stuga ganska tidigt så vi inte blir utan en. Fast jag håller tummar och tår för att husvagnen blir kvar så vi kan ta den för det finns en viss charm med husvagnslivet. Man är borta fast ändå hemma på något vis.

Min onda axel är mycket bättre efter massage. huvudvärken försvann också på kuppen så det kan ha ett samband.

Fick en inbjudan till skytte SM idag på mailen.

Jag tror jag ska förklara för han som skickar sina små "inspirationsmail" med olika tävlingar att han kan sluta med det. Jag är redan frestad upp över örnen och alla mina små kugghjul klurar på olika lösningar för att kunna genomföra tävlingar. Det enda svar jag kan hitta är: det går fler tåg. Jag kan skjuta hur mycket jag vill om många år. Jag kan skjuta mer nästa år än detta år. Jag kommer tycka att skytte är lika kul detta år utan tävlingar som sporrar. Jag kommer tycka att skytte är lika kul detta år utan tävlingar som sporrar. Jag kommer tycka att skytte är lika kul detta år utan tävlingar som sporrar. Jag kommer tycka att skytte är lika kul detta år utan tävlingar som sporrar. Jag kommer tycka att skytte är lika kul detta år utan tävlingar som sporrar. Jag kommer tycka att skytte är lika kul detta år utan tävlingar som sporrar. Jag kommer tycka att skytte är lika kul detta år utan tävlingar som sporrar. Jag kommer tycka att skytte är lika kul detta år utan tävlingar som sporrar. Jag kommer tycka att skytte är lika kul detta år utan tävlingar som sporrar. Jag kommer tycka att skytte är lika kul detta år utan tävlingar som sporrar. Jag kommer tycka att skytte är lika kul detta år utan tävlingar som sporrar. Jag kommer tycka att skytte är lika kul detta år utan tävlingar som sporrar.

Tävlingsgalen? Jag?

Nej. Inte alls.

är frihet på sitt lilla vis.

Puh.. så var det måndag. Stora är på väg till förskolan och lilla sover efter att ha vaknat alldeles för tidigt.

Igår befann jag mig på skjutvallen och avlossade några skott och hur kul var inte det. Det enda som grämer mig är att jag inte har möjlighet att ligga där kväll efter kväll, vecka efter vecka... just nu. Men vad gör väl det, det finns ju andra tidpunkter på dygnet som passar bättre för min träning just nu. Typ på morgonen... Igår när jag kom hem efter många om och med så möttes jag av en hungrig Helmer och en gråtande Albin som fått för sig att jag aldrig mer skulle komma hem... Hmm vet inte hur det kom sig men så var det. På skjutvallen var jag en aning förvirrad men med några fler skott i kroppen är jag tillbaka och kan finslipa skyttet. Så här i början är jag både skotträdd och spänd.

Lördagen tillbringade vi ute i stugan och fick lite skräp ihopplockat i en hög. Finns hur mycket grejs som helst där så jag kände att jag måste börja någonstans. Synd bara att vädret inte var jättevarmt, det blåste ju och var ingen höjdare att sitta ute i solen.

Veckan bjuder inte på några större överraskningar. Bussa barn hit och dit och laga middag. Till helgen tar vedarbetet fart och det betyder en massa oljud på gården men ett välkommet oljud.

Natten har varit orolig så det står härliga till. Dessutom förvärrade jag läget hos Helmer med att försöka mata honom vilket inte var populärt. Då skrek han ännu mer... Samma visa på morgonen när han slog upp sina blå ögon strax efter 5 - då försökte jag mata honom men det slutade med högljutt skrik. Pappan gick ner och jag tassade efter när jag hörde att han inte hade planer på att somna om. Försökte mata honom igen men nej det var inte rätt det heller. Tog till vällingflaskan och slurp så hade han ätit sig mätt! Verkar som om han inte tänker amma mer just nu... känns lite snopet att bara sluta så där utan förvarning(som jag fattat!) men ack så skönt när jag vant mig vid friheten.

Hur som haver så har jag på något underligt sätt laddat batterierna med några timmar för mig själv så den tidiga morgonen är förlåten för den här gången.

Känns som om livet håller på att återvända så smått, livet där jag kan göra små små saker bara för min egen skull! Tänk vad lite skitiga fingrar och krutlukt kan göra susen.

MAT!

BVC igår 65 cm, 6575 gram och två sprutor, en i var sitt ben. Viktkurvan går uppåt men planar fortfarande så på inrådan från BVC så ska vi öka på vanlig mat från och med nu. Det tackar vi för och inser att mitt livs amning går mot sitt slut. Snart tillhör min kropp mig själv och fungerar inte som föda åt små bebisar.
5 månader har gått väldigt fort... Nu kan Helmer vända sig från rygg till mage åt båda hållen.

Träffade en gammal elev från Hpda idag tillsammans med en gammal elev från min nuvarande arbetsplats. Trevliga återseenden och ja, jag längtar tillbaka. Till Haparanda, stället jag bara skulle jobba på i ett år! Ett år blev åtta med massor av minnen.

Antog självmant en utmaning där jag förbjuds äta godis före midsommar. Därför fylls skafferiet med nötter och kylskåpet med goda grönsaker att dippa. =)

Till helgen testar jag hemmagjord sushi och det ser jag fram emot. Allt är inhandlat så nu ska jag bara fixa riset och alla tillbehör och sedan ska här rullas! Helgen bjuder även på lite hemifrån-tid för Mamman. Jag ska byta ut blöjbyten och barnpassning mot en skjutvall och härliga skyttetjejer och en god middag! Längtar ganska mycket för det börjar bli några år sedan jag skjöt sist.

F*CK!

Skrev ett låååångt och bra inlägg som bara försvann... eller så var det jag som kom åt fel tangenter. igen.

I 19 var mitt mål för dagen och nu är sommaren räddad. Den är svart. Den är blank. Den kommer användas. Den har redan märkt mina händer med gamla krutrester.

På söndag börjar vi vår teambuilding.

Bettan & jag... <3

Jo just det!

Babycafé/Lekdejt på Nybacken

Fredag 16 april ca 9.00-12.00

Enkel lunch ingår

Välkomna!

Alldeles nyss har jag bokat en semester. En semester jag kommer att längta efter och det kommer att kännas som att det är en evighet tills jag ger mig av. Den evigheten kommer att fyllas av en vår, en solig och varm sommar, en bröllopsfest för F´s kusin, en älgjaktshöst, Albins födelsedag och 7 oktober. 7 oktober år 2010 blir en dag som inte bara är fylld av bistra minnen, nej i år blir det en resa som startar den dagen.

Min semester består av en resa till Göteborg och väninnan N. Boendet blir i deras våning så det blir massor av egentid och massor av umgänge i en perfekt blandning!

Avresedatum: 7 oktober
Återresa: 12 oktober

Åker jag själv?

Nej, jag har världens bästa resesällskap med mig. Albin!

Tänk er att jag ska få tillbringa nästan en vecka tillsammans med bara honom. Vilken lyx! Inga "Jag ska bara tömma diskmaskinen klart. Sen kommer jag..." eller "Det var en jättebra idé men nu måste Helmer sova. Sen kan vi klättra i snöhögen."

Kvar hemma blir Pappsen och lilltuppen Helmer. Dom får det också ganska lyxigt!

Nu ska jag krypa ner i sängen mellan mina små tuppar och läsa mer i boken jag lyckats börja läsa... nu har jag vårkänslor!

Albin är på kalas och Helmer sover som en klubbad säl. Pappan är på kurs och lär sig hur man jagar säl, på ett lagligt sätt. Tur att Moster kunde ta med sig Albin på kalas så Helmer får sova sig pigg - han som vanligtvis bara sover i 30 minuterspass har sovit i över en timme nu. Lämplig dag valde han oxå, den enda dagen vi har något inplanerat direkt från förmiddagen. Vi dyker upp på festligheterna när den lille vaknat och ätit! Borde inte ta så länge till med tanke på att jag just öppnat bloggen och ser min chans att fylla den med några rader...

Igår pratade jag av mig hos kuratorn och det var välbehövligt. Känns alltid så skönt att få lätta sigg hjärta och dessutom få lite fakta bakom reaktionerna. Bokade en till tid innan sommaren så jag kan gå på ledighet med några kilo mindre i ryggsäcken.

En resa för mig och Albin till Göteborg finns inplanerad under hösten. Ska finslipa detaljerna och boka flyget så är det klart och betalt! Skulle gärna åka redan nu och möta våren men jag vill ha lite mamma-Albintid och det går inte så bra med amningen och Helmer just nu. I oktober är den lille 11 månader och då borde jag ha slutat amma. Har jag inte det ser vi till att det är klart innan jag åker så både jag och F kan sova gott om nätterna. De senaste nätterna har han inte ätit alls mellan kl 22 och kl 6 på morgonen så det kan lösa sig av sig själv. Och det kan också bli så att han blir ännu mer snuttig om någon månad men det tar jag hand om då, om det händer. Känns lite vemodigt att planera att sluta amma. Albin slutade ju så hux flux och det var enbart en lättnad, han krånglade så kopiöst med amingen. Det gör inte Helmer. Han äter och är nöjd för det mesta. Iofs nu så är det så spännande saker som händer runt omkring så han har inte full fokusering på amningen om det är stoj och stim kring oss, men söker jag upp en lugn vår går det oftast bra.

Igår hade jag även möjlighet att se TV4´s "Solsidan". Hur kul är inte det programmet? Jag skrattar som en galning när jag sitter framför det programmet, det är ju hur kul som helst!! Igår var det barnafödande på gång. Kanske inte helt min grej med allt så färskt i minnet, ett väldigt smärtsamt minne, men det gick vägen.

Nu vaknar Helmer

Skärtorsdag bjöd på Tacos i vanlig traditionell ordning. Bjudningen var hemma hos oss och det smakade väl som det brukar. Yttrade mig för några veckor sedan att jag gillar tacos så mycket att jag kan tänka mig att äta det en gång i veckan. Nu har jag ändrat mig bara så att ni vet det.
Långfredag var en lång dag som vi tillbringade hos mina föräldrar i Karlsborg. Där äkte Albin och F och Morfar på skotertur med pimpling och hem kom dom med två stycken fiskar och en enorm fiskarglädje. Den äldsta och yngsta var gladast!
Självaste påskaftonen tog vi det lugnt. Fokuserade på att hålla Helmer nöjd och glad efter allt flängande och med en förkyld snornäsa var inte det det lättaste, men vi rodde iland uppdraget. Middag med middagsgäster var det som skiljde aftonen från en helt vanlig dag.
Påskdagen packade vi bilen full och begav oss ut till stugan där vi även sov över. Gick över förväntan och hur lugnt och skönt är det inte att bara åka bort ibland. Efter några timmar på annan ort så ser man hemmet med andra ögon. I stugan fick vi faktiskt gjort en del nytta. Kanske inte jättemycket sysslor men sakta men säkert betar vi av listan över sakerna som borde göras. Denna gång fick vi med oss en bäddmadrass och micron dit ut och en massa annat grejs. Mys framför en film och godis i påskägget gjorde Albins kväll till en fullträff! När vi vaknade pigga och utvilade på annandag påsk tog jag tag i vasken till diskhon. Monterade ihop den och nu är den klar att användas om man bara har en hink under som samlar upp vattnet, vill säga. Får väl se hur länge det tar innan någon använder vasken på riktigt och inte tänker på att vi inte har avlopp på samma sätt som i ett hus. F och jag har en liten vadslagning om vem som kommer hälla något i vasken först... borde kanske utöka vadet till självaste tidpunkten för uthällningen. Måste fundera vidare på det! En hel soptipp med brädor fanns och finns fortfarande under vår stuga. Gubben som ägt den före oss gillade att samla på saker som pinnar, brädor, mera brädor och ännu mera brädor. Eftersom vi inte vill ha kvar dom under stugan så drog jag fram ett helt gaffeltruck slass med brädor idag som sedan F kapade till bra bitar med motorsåg. Brädstumparna kommer att ge oss värme i vår och när dom är sut så har vi mer rackelved kvar under stugan. Det räcker förmodligen till en helt egen majbrasa så det är nästa alternativ helt klart.

Kom just ner efter att ha nattat våra gossar. Albin somnar väldigt fort nu jämfört med när han var yngre. Helmer kör på varianten att gallskrika och veva med armarna som en tok så tutten flyger all världens väg. Sedan går han från gallskrik till sovande Helmer på typ 18 sekunder. Jag som mamma förstår inte logiken med att skrika som en dåre och sedan somna tvärt, men jag hoppas att han som gör det förstår vad han håller på med. Jag får mest ont i öronen och en extremt hög puls. Men jag måste berömma mig själv för att jag fått mer tålamod med bebisskrik. Det är långt ifrån perfekt men det är bättre än det var med Albin. Helmer är en skrikunge som inte tystnar om vi proppar i honom en napp - den blåser han bara ut likt en delfin som sprutar vatten från hålet på ryggen. Men allt gapande från hans sida är förlåtet när han tittar på en med sina stora ögon varje morgon när han vaknar och ler från öra till öra och skrattar ljudlöst. Lilla kanariefågeln Helmer(jo, han kan låta som en kanariefågel ibland) =)

För någon dag seda fick vi vår tredje ängel. En ängel i guld som håller ett ljus i sina händer. Nu har vi tre stycken, en ängel för varje barn. Det går inte en dag utan att jag tänker på Vilmer.

Speciellt nu när vi har Helmer. En liten kille som påminner oss om vilken personlighet de har från tidig ålder. Fortfarande är det mycket känslor som far och flänger i kroppen och jag kan inte skylla allt på hormonerna. Hormonerna är snart ett minne blott, tack och lov. Det där j-vla filmen spelas om och om igen i mitt huvud.
Den kvinnliga läkare som strök mig så ömt om magen när vi planerade hur vi skulle planera förlossningen. Känner hennes händer som om det var igår hon lade dem på magen och den där äckliga tunikan jag hade på mig. Den bara hänger där i garderoben och sprider död bebis-minnen. Den kommer jag aldrig mer att ha på mig. Hade den dagen det upptäcktes att Vilmer var dör och jag bar den på begravningen. Den kommer att hamna i lådan över minnessaker för på min kropp ska den inte igen.
Förlossningssalen kommer jag ihåg, ljuset, stämningen och hur skönt det var att duscha efterråt. Lättnaden när förlossningen var över och inte alls blev den långdragna kamp jag förberett mig på.
Vissa SMS kommer jag ihåg och personer jag inte trodde skulle höra av sig som ändå gjorde det. En del av er kan nog inte ana hur betydelsefulla era små ord och rader i SMS och mail faktiskt var. Så lite för er men värmade för mig...

Jag önskar att jag kunde trycka på paus och bara ta filmen i min takt men det går inte. Ju tröttare jag är desto fortare och mer film blir det. Närheten till tårarna finns ständigt där men det finns liksom ingen tid att låta dom rinna nerför mina kinder just nu... men självklart kommer dom när jag har tid att filosofera lite. På något sätt känns det som om alla filmsekvenser måste bearbetas igen. Ännu en gång ska jag tvingas se mina värsta dagar hittills i livet. Förmodligen och förhoppningsvis är det de enda dagar jag behöver vara med om. Men garantin för det finns inte, tyvärr. Skillnaden mot förut är att jag denna filmrunda inte kan få ner på pappret vad det är som känns. Jag har tappat fokus på skrivandet och det beror nog på tidsbristen. Har klurat lite på det här med filmvisningen eftersom jag trodde jag gjort bort den. Efter de där första akuta filmvisningarna har jag haft det lugnt. Jag har kunnat välja vilja sekvenser jag vill se och när jag vill se dem. Så är det inte nu. Men på någont sätt är det som att jag går djupare in i filmen nu. Nu har jag börjat fundera på vad människor omkring oss kände när det hände. Jag har börjat förstå att alla drabbade runtomkring också har haft det sorgset. Förut orkade jag inte tänka på det men nu har det kommit ikapp mig. Men än är jag inte på långa vägar redo att möta reaktionerna hos de andra. Jag har bara insett att de också haft reaktioner. Nuddat vid tanken men inte mer än nuddat. Fast min hjärna förstod redan från början att mångar andra också reagerade men den kunde/orkade/hade inte förmågan att göra något åt saken.

Nej, jag är inget nervöst vrak och ja jag pratar fortfarande med kurator.

Phu... vad skönt det var att få bli blöt om kinderna. Nu ska jag skölja bort dom i duschen.

Påsken har kommit halvvägs och jag är helmätt. Dagarna fylls med massor av godis och god mat. Massor av onyttigheter som inte är bra för Beach 2010.

Måste erkänna att jag känner mig som ett tekniskt geni. Ett tekniskt geni på flera punkter. Kolla här bara;

- jag kan MMS-blogga!! Har av en slump upptäckt hur man gör och hur enkelt är det inte att ta en bild och MMS:a in den till annavirrmamma.blogg.se? Vips så finns den på plats och härliga ögonblick kan komma ut på webben direkt!
- jag har sett en livs levande Iphone! Inte hållit i den eller mixtrat men sett och det är stort. Speciellt med tanke på att jag inte hade en susning om vad en Iphone egentligen var för någon månad sen

Det här med teknik är ett område som jag inte alls hänger med på men snart ska jag uppdatera mig på det. Fram tills dess kanske någon av er läsare kan tipsa om en bra lösning för att kunna titta på tv i stugan. Just nu har vi tv genom Boxer och en boxer och ett kort. Smidig lösning som inte tar för stor plats, tack? Någon?

Bebisen jag väntat på har kommit och det blev en liten Hannes! Välkommen till världen Hannes, hoppas du ska gilla den här delen av jorden. Dina kusiner N och J är okey - jag har tampats med dom i skolan. ;)

Imorgon drar vi till stugan och hör och häpna; vi stannar mest troligt över natten. Jag är trött på att stressa fram och tillbaka och se till så att alla grejer kommer dit dom ska. Det roliga i det hela är att vi har inte med oss så mycket mer grejer för en övernattning jämfört med en dagstur.

Sitter framför Körslaget och nej, jag gillar inte programmet. De där fåniga rörelserna körerna tvingas göra för att underhålla tittarna är inte min grej. Fick kalla kårar häromdagen när jag hörde att Fångarna på Fortet kommer tillbaka. I TV 4 men Gunde och Agneta som programledare. Snart gör väl Big Brother come back också.

Idag när ALbin och jag lekte så låtsashittade jag en flygbiljett i hans mun. Jag frågade vad det stod på den att vi kunde åka. Allt i hopp om att han skulle flyga oss till varmare breddgrader...

- Åh mamma. Det står att vi ska få flyga till Findland!

Iltaa.