SOmmarfest

Jag tror vi tar sommarlov snart. Vädret är ju lagom varmt och hur skönt är det inte att kunna vara ute hela dagarna?? Bara att hoppa i skorna så kan man gå ut - det underlättar när man ska ut med två barn. Nu låter det som att det är ett helt projekt att gå ut med två barn och det är det inte. Inte om man jämför med åttabarnsfamiljer. För dom är det semester när det "bara" är tre barn hemma samtidigt. För mig är det inte semester när hela huset är full av ungar, fullt med typ tre ungar.

Sommaren är i antågande och jag håller som bäst på att fundera vad jag vill göra den här sommaren. Ni vet dom där planerna som man rycker på axlarna åt i augusti och skrattar roligt år "Hur kunde jag tro att jag skulle hinna med så mycket?" Jag har gjort det flera gånger och jag kommer säkert att göra det igen. =)

Mina väldigt luddiga planer för sommaren är följande;

- Albins Sommarfest. I år kanske vi inte väntar till augusti utan jag tror vi tar det i början av sommaren, kanske redan om 2, 3, 4 veckor.
- En födelsedag ska firas. Någon fyller år kring midsommar. Tror jag firar den på självaste bemärkelsedagen i år med det lilla undantagen för tjejerna som kommer någon gång efter 28 juni. Det var viss en Londonresa som kom i vägen och resenärerna glömde köpa biljett till mig...
- Något byggprojekt.
- Sola ryggen för det har jag inte gjort på jäääätttelääääänge.

Grabbarna Grus

Idag gjorde jag misstaget att förklara för Albin att han inte behöver säga "Mamma, ..." i början av varje mening han tänker säga. När jag påpekat det ungefär 188 gånger på tio minuter började han fatta vad jag menade. Då lät det så här istället "Mamma,... nej just det inte mamma!" Så istället för att höra "Mamma" en gång per mening blev det nu två gånger.

Korkat Mamman.

Den som vill följa den heta följetongen om hur Kalix kommun gör allt för att köra privata förskolor i botten kan kika in på NSD för att bli uppdaterad. När dom väl lyckats med det är det väl dags för grundskolan och sen är jag arbetslös!

Hur som helst så frodas syskonkärleken på Nybacken. Titta bara på det här;



Albin fick för sig att han skulle ge Helmer mellis idag och det var tur det för då kunde jag tömma diskmaskinen i lugn och ro. Helmer var en aning förvånad över att Albin matade honom för han kunde knappt hålla sig för skratt, den lille grodan.

Till alla läsare som finns i Påläng med omnejd kan jag meddela att det mest troligt finns möjlighet att ta med sig sina barn och bege sig till Nyåker nu på söndag 9.30-10.30(och kommande söndagar) för att sparka lite boll. Jag kallar det för Bollkoll/Fotbollsskola. Det kommer inte att finnas någon ledare på plats, tanken är mer att föräldrar och barn springer omkring och har kul på fotbollsplanen. Den som vill kan ta med sig picknick som lunch. Inställt vid regn. Påminner ganska mycket om Barnens vårdag i upplägget - kom om du vill, ta med dig något att äta om du vill och stanna så länge du vill.
Mitt fotbollsintresse är minst sagt svalt så det här bli spännande... nja nu ljög jag ju lite. Jag förlitar mig helt och hållet på Moster som vid flertalet tillfällen lovat att hon ska åka på fotbollsträningar med Albin.


Det svarta fåret

Pinsamheten är så stor att jag inte vet var jag ska ta vägen. Så klart handlar det om Kalix kommun och hur de handskas med pengar i komination till barn och ungdomar.

Förstår inte varför dom är livrädda för att se sig om efter kommuner i vår omedelbara härhet där det faktiskt fungerar, till och med med avgiftsfri barnomsorg. Men det är så himla lätt att skylla allt på det svarta fåret. I det här fallet är det svarta fåret alla fria förskolor och kommunens enda fria grundskola.

Pinigt så det bara sjunger om det.

Urk för det här kommunen - skulle det vara möjligt skulle jag omedelbart skiva in mig i en annan kommun för den här kommunen är ju puckad!

En ny Betta

Någon klok mamma i min omgivning har säkert sagt det förut. Min amningshjärna har glömt bort det.

JAg fick en frisyr förra veckan. Frisörskan som aldrig tidigare satt sina händer i mitt hår frågade lite försiktigt om jag var ledig för dagen. Nej, jag har rymt hemifrån mina barn för att få en lugn stund - tänkte jag säga. Istället svarade jag att jag varit barnledig sedan i höstas och då pustar hon ut och säger att det förklarar de små tofsarna med avhugget hår som finns i min pannlugg.
Vaddå avhugget hår? Jag trodde det bara ramlade av från roten och allt, inte att det gick av. 

- Håret pallar inte trycket med amningen helt enkelt! var svaret på det.

Värmlandsserien del 1 avklarad och det går strålande. Inte guldmedalj men brons i första omgången. Men ännu är det länge kvar innan det är klart för det är totalt sex omgångar som ska skjutas och mitt i allt detta ska jag byta bössa också. Det konstaterades igår efter en noggrann rengöring när C gjorde gastroskopi på Bettan. Hon lider tydligen av rostskador och djupa sådana. Så det blir en tur t I 19 inom kort igen för en ny Betta men då får hon nog heta Lucy.

Korpis

Påläng-Korpilombolo tur och retur idag. Många gamla minnen från tiden som ung kom tillbaka... hur länge det egentligen tar att åka dit och hur ensligt det är där uppe i inlandet. Rastlösheten som kommer smygande efter en stund... hur klockan i köket ticktackar högre och högre ju mer man vill hem. Hur som helst gick det bra idag. Det enda som var lite si och så var Albins åksjuka. Desvärre har han nog ärvt den av mig för jag har varit åksjuk bra länge och är det fortfarande. Kan inte läsa en rad i en tidning eller bok utan att börja må illa. Men vi klarade oss från att spy så det är alltid ett plus!

Känns i alla fall bra att ha fått massor med tid tillsammans med Albin. Inget bråk idag och det kan ju bero på den totala uppmärksamheten han fått. Han gillar inte att behöva dela tiden med lillebror Helmer för tillfället. Men dag för dag och minut för minut kommer vi ett steg närmare slutet på denna "utvecklingsperiod"(läs trots).


Likt en spiral snurrar det runt, runt, runt...

Det går runt, runt i mitt huvud. Snart är det höst och jag måste bestämma mig för när jag ska börja jobba igen. Som det ser ut nu så är alternativen att jobba heltid eller ingeting. Om jag bara visste hur det blir med jobb för F till hösten för det spelar helt klart in. Det enda jag vet säkert är att jag inte vill jobba heltid om F tänker jobba heltid. Jobbar han deltid så jobbar jag heltid. Tror jag.

Om vi lämnar jobbet för en sekund så har jag en härlig Vårmiddag 29 maj att se fram emot. Har dessutom bokat in ett Yogapass för tanterna innan den nyttiga middagen med en smarrig efterrätt.

Förbundsmästerskap i bana och fält i Boden 19-20 juni. Pang pang.

Massor av ledighet när jag ska roa mina två barn så dom håller sig nöjda och glada.

Idag var det en sådan där dag när jag hade behövt dubbla doser av lugnande och trippla doser av tålamod. Albin har hoppat på mina nerver och betett sig allmänt dåligt, enligt mig. Själv är han säkert väldigt nöjd efter att ha kallat mig för idiot, slagit mot mig, skrikit och gnällt hur mycket som helst, tjatat efter Moster(som tack och lov kom och räddade min hjärna) och vad klockan är... Antingen är han hur trött som helst eller så har vi ännu en period av utveckling( läs trots) framför oss. Mysigt värre när det är sommarlov på gång inom kort.

Till veckan kommer vi in i våra normala rutiner igen när F fått jobb och Albin ska på dagis igen efter två veckor hemma. Första veckan var Pappan på vårfiske och vi huserade i Karlsborg och andra veckan fick vi hastigt och lustig sommar, vilket ingen kan ha missat!

Imorgon åker Albin och jag till Korpis tillsammans med mamma och Moster. En heldag ute i det innersta inlandet och min rastlöshet kommer att gå igång så fort vi svänger in på gården. Får planera in lite utflykter i omgivningen för att fördriva tiden men självklart ska det bli trevligt att träffa min gamla mormor.

Idag har Albin haft cykelskola med Moster och det gick super. Perfekt att ha någon som har tålamod och orkar springa runt gården. Själv kan jag inte räta ut mig efter det bödja läge som uppstår när du ska putta fram en BMX-cykel i minipytteformat... Tålamodet har tagit slut för flera månader sedan så det tänker jag inte ens nämna.

Nu är det dags för den sedavanliga tvagningen i saunan!

Heippa hei

Fotboll

Den här mamman gillar inte fotboll. Inte att titta på och absolut inte att spela.

Den här mamman har en son som älskar att springa efter bollen.

Mamman och sonen har spelat fotboll idag och sonen var överlycklig. Efter en stunds bollsparkande riktade jag om leken till att fixa lite i rabatten och sonen var inte sen att hänga på med lastbilen.

Nu väntar en lugn kväll i tv-soffan.

Fyra, fyra, fyra

Tjihooo!

Vi kom tvåa i lagtävlingen i Bataljonsmästerskapet. Själv placerade jag mig själv på en åttondeplats. Inte så dåligt men när jag tittar i resultatlistan ser jag att jag måste träna mer på stangskyttet. 4 skott i 4 magasin och gör slut på dom under 25 sekunder inklusive magasinsbyte. Öva öva öva öva öva... har kunnat göra mig av med alla skott en gång i tiden så det är inte omöjligt. Ger dessutom en massa poäng på tävling vilket är bra!

Idag lastar vi på en hel del skräp på släpen igen och mest troligt fyndar vi ett fönster på Blocket.

Jag känner att min livsgnista kommit tillbaka när jag inspirerades av "livet utanför hemmets fyra väggar" de senaste veckorna.

Jag är på gång, jag är laddad!

Jag har fyllt på mitt magasin med 20 patroner. Färdiga. Eld!

PS
Albin fyller fyra år till hösten. Kan ni fatta det. Fyra år. Då är man ju jättestor!





En god vän för humöret kan se ut så här!

Öken

Lördag kväll och jag sitter nöjd och belåten i soffan. Idag var en bra dag på alla sätt och vis! Det var uttagning till NKK och Bataljonsmästerskap i AK4. Förutom det så var det stekhett. Lika hett som i en öken vill jag lova. Speciellt om man måste ha på sig en uniform och kängor. Men det var värt varenda liten droppe svett för det var hur kul som helst!

Igår var jag och skjöt lite extra bara för att få lite mer skott i kroppen och det gick så himla bra, men det var igår. Hur det gick idag vet jag inte än eftersom listorna med resultaten inte ännu är klara. Jag vet i alla fall att jag inte var en av de tre bästa - men det hade jag inte räknat med i alla fall.

Vad mer har hänt sen sist? Den yngsta i familjen har minskat sina sovpass väldigt radikalt. Nu sovs det allt mellan 2-4 gånger om dagen. Ganska skönt att vi snart kan gå ner till 2 sovpass varje dag och få lite mer struktur på dagarna - inte bara ett enda virrvarr som det känns som om vi har nu.

Den närmsta tiden kommer vi att behöva och vilja tillbringa på vårt sommarställe. Det är några saker som ska förberedas innan grävningen kommer igång... antar att ganska många av er börjar bli trött på mitt skrivande om stugan. Är man trött på det så ska man nog sluta läsa den här bloggen för det kommer ta år och dar innan alla projekt där är klara.

Vrider och vänder på hur jag ska göra till hösten. Känner att jag borde ha en plan för det ganska snart men det är många vinklar som ska tittas in i när F inte har en fast tjänst. Om jag jobbar heltid under hösten så kan inte F jobba alls eftersom Helmer måste börja på dagis först och det gör han efter jul någon gång. Tror jag. Att vi båda ska gå hemma jag som f-ledig och F som arbetslös känns också lite slösigt men nu är ju läget som det är. Måste klura vidar

Uniformerade tankar

Trots att jag varit igång i två dagar känner ja gmig som en ny människa! Jag har laddat mina batterier och hur skönt är inte det?

I torsdags drog jag på mig uniformen och begav mig till Lombens skjutfält för inryckning. Lomben var smockfullt med grönklädda människor och det kändes positivt att alla med olika befattningar var där på en och samma gång. Jag ryckte in och fick efter många om och men koll på var jag skulle vara vid olika tidpunkter. Passet mellan lunch och middag bestod av motortjänst för min del. Då dammade jag av en del kunskaper som fått stå tillbaka under många år. Kändes lite ovant att helt plötsligt kunna förklara vilka åtgärder jag som bandvagnsförare ska göra innan jag starbogserar igång en bandvagn. Kul men ovant och dagen avrundades med ett glas Treo!

Fredagen lärde jag mig mer och HLR. Fick testa en utbildning som styrdes av en DVD och en MiniAnne var objektet jag räddade. Efter lunch begav vi oss ut i terrängen för rek och vägval. Vi skulle ta oss från Grubbnäsudden till Lomben och vi fick inte köra på några vägar. Vi tog ut en tänkbar väg på kartan och drog ut i skogen... många träd fick sätta stammen till och färden tog väl en 3,5 timme. Men fram kom vi! =)

Egentligen var det kvällstjänst båda dagarna fram till 21.30 men jag avvek redan efter middagen. Lördag och söndag är det övning men eftersom mitt förarbevis inte gäller längre så får jag inte delta i övningen så jag bad om permisson. Har ingen lust att sitta där och rulla på tummarna... inte just i år men kanske nästa år.

Min sammanfattning av det jag varit med på var att det var en bra övning. Det var jättekul att träffa så många andra människor och jag kommer med all säkerhet att delta nästa år. Då ska jag definitivt sova över på plats.

Insåg att mitt tålamod har blivit bättre. Jag blir inte längre irriterad på äldre gubbar(oftast) som gör lite som dom vill= gör som dom lärde sig för länge sedan, någon gång på 1940-talet när dom gjorde värnplikten. Jag blir heller inte irriterad när jag får hör lumparhistorier från 19-40-talet om hur kallt det var "på den tiden" eller om hur sträng en major kunde vara eller hur tama korpar på skjutbanan kunde bli.

En liten förteckning över vilka personer jag träffade där...

- de flesta skyttetjejerna. En kom hela vägen från Cypern... det ni!
- en gammal kollega från Hpda... nej tre förresten.
- en av mina bästa barndomsvänner
- pappa
som hade vit andedrökt trots att det var plusgrader. Men nej, han röker inte... inte när jag frågar honom i alla fall!
- Vilmers prästinna
- radiorösten Reine Sundkvist från P4. Blev helt fel i min hjärna när jag stod och pratade med tjejen bredvid honom och när han sedan öppnar munnen och jag hör att det är han. Måste ha sett ganska knasig ut men men...
- en rolig prick ur mitt gamla killgäng
- å alla andra så klart!!!

Det var verkligen jättekul att träffa alla och det var många återseenden som blev glada överraskningar. Hoppas vi ses igen nästa år!! Gärna tidigare naturligtvis.

Har kommit fram till en sak under dessa dagar. Jag har länge vetat att jag är svag för uniformer av olika slag. Skulle mer än gärna jobba i uniform, tänk att slippa välja kläder varje dag. Det finns två alternativ för att jag ska få min vilja; antingen inför skolan uniformerade pedagoger eller så söker jag mig till Försvarsmakten. Uniformerade pedagoger lär jag inte få igenom så jag väljer det andra alternativet...

Det är något visst med massor av kunskap och erfarenhet insprängt i en uniform... Lägg sedan till isblå ögon, en fräsch solbränna och lite charm(ig dialekt) på det! ;)

Hopp upp i himlen

Under ett samtal om träning och vad man kan träna kom Albin med denna lysande idé!

- Jag ska träna så att jag kan hoppa så högt upp i himlen och ta ner Vilmer. Då är vi tre gubbar och det är jättebra. Pappa, Helmer, Vilmer och jag!

Tja vad ska man säga? När jag förklarade att det inte går för att Vilmers hjärta slutat slå så svarade han bara

- Men då ska jag trycka igång det.

Gärna för mig. Ibland vore det underbart om barns önskningar kunde gå i uppfyllelse.

Nu under kvällen så har jag proppat bilen full med gröna grejer för imorgon bär det av till Lombens skjutfält för fyra dagars KFÖ. Kommer att sova hemma för att det ska fungera så smärtfritt som möjligt men det lär nog vara många nya intryck som ska smältas även om jag bara är borta hela dagarna. Får väl se hur mitt huvud pallar det eller om jag blir ett Treoknaprande monster till veckan. Att Fredde och jag möts i dörren när ja gkommer hem på söndag och han drar iväg på 3-4 dagars vårfiske känns väl sisådär. KOmmer vara nog sliten efter mina dagar på KFÖ´n och att hoppa på dygner-runt.själv-med-båda-barnen är inte min dröm.

Men å andra sidan är det många andra saker som inte heller varit min dröm hittills i livet. Snarare min( och många andra människors) mardröm.

KFÖ ger klirr i kassan och frihetskänsla till Mamman.
Vårfiske/Säljakt ger överlycklig Pappa med massor av energi.
Båda grejerna tillsammans borde vara en god investering för framtiden. =)

Jag börjar bli rädd för mig själv. Hoppas att det bara är all babyfeber omkring mig som gör sitt men jag har börjat tänka på ett till barn. Helt vansinnigt jag vet!
När jag samlar mina tankar och verkligen tänker på hur det var att vara gravid så känner jag nej!
När jag samlar mina tankar och tänker på hur det var första tiden och hur sliten jag var på alla sätt och vis känner jag nej nej!!
När jag samlar mina tankar och tänker på att det är kort, kort tid det är utomordentligt, jävligt utmattande i förhållande till ett helt människoliv så känner jag varför inte?
När jag samlar mina tankar och tänker rosa, gullipluttigt, om några år, en aftonstjärna(sladdis heter så i Finland tydligen) och en till tjej i familjen så känner jag joo...

Kommer ihåg att jag drabbades av samma sak när Albin var 6 månader och det gick över ganska snabbt så jag håller tummar och tår för att det gör det denna gång också. Så alla som nu tänker och tror att det blir fler barn på Nybacken; NEJ jag står fast vid mitt beslut att tre räcker! En vacker dag går kanske Albins önskan om att plocka ner Vilmer i uppfyllelse och då har jag mycket att stå i.

Hoppla Pållen!

Phu... äntligen sover Helmer sött i Freddes säng. Vi fick kämpa en del för att det skulle gå vägen denna gång. Precis när vi kommit in i bra rutiner så ska han ändra dom och det tar sin lilla tid att komma på dom nya. Antar att det är så man gör när man fyller 6 månader. 6 månader! Vet inte vad som hände men plötsligt vaknade jag upp ur kaoset och bredvid mig i sängen ligger en liten plutt som jollrar och vrider och vänder på sig. På läkarkontrollen idag fick Helmer vara objekt för en läkarstudent som var jättegullig med honom. Jo, det var hon därför att innan hon undersökte honom så sa hon typ

- Hej Helmer. Jag heter F och jag ska undersöka dig.

Helmer var hur lugn som helst och visade upp sig från sin allra bästa sida just då. Det gjorde han inte hos tandhygienisten tio minuter senare. Det stämmer att vi fick träffa en tandhygienist idag. Vet inte varför. Helmer har inga tänder.

Länge sedan jag bjöd på några bilder så håll i er. Här kommer några!



Det är så mysigt att vara två...



Jag längtar en del till sommaren och förra sommaren hälsade vi på Fredde på hans jobb i Luleå när han jobbade på ett dagis. På dagisgården fanns denna häftiga häst! Vet inte varför men öronen tilltalar mig extra mycket.




Hoppla pållen!

Och nu så här i efterhand märker jag att Albin har samma tröja, f´låt T-shirt på sig på båda korten. Vill bara påpeka att han har fler klädesplagg än det som syns på dessa bilder.

Lite uppdateringar på vad som händer i livet den närmaste framtiden.

- KFÖ(Krigsförbandsövning) för mig torsdag, fredag, lördag och söndag.
- Vårfiske/Säljakt för Fredde måndag, tisdag, onsdag
- Skytte torsdag
- Festligheter lördag
- Vårmiddag 29/5


Helgen som var

Oj vad länge sedan jag skrev några rader! Kanske säger det en del om hur det ser ut i mitt liv just nu - raketfart på dagarna och massor av saker som måste hinnas med. Men jag betar av dem sakta men säkert och ser på hur berget fortsätter växa men det lär ju knappast försvinna. Eller är det någon som varit med om att en vedhög till exempel bara försvunnit så där över natten?

Valborgshelgen tillbringade vi i stugan och det regnade hela helgen. Känns lite surt att det blir fint väder nu när helgen är över men över vädrets makter råder ingen så det är bara att gilla läget. I stugan fick vi gjort pyttelite grejer men nog var det ganska mysigt att få känna på det kommande stuglivet en aning. Tror vi kommer få det riktigt trevligt där på udden så småningom.

Idag ska jag hälsa på Albin på dagis och se hur han "jobbar". Ska bli trevligt att få ta del av alla grejer han pratar om och nu har jag chansen när Fredde ändå är arbetslös och hemma i några dagar. Lite mamma-Albintid utan pappor och brorsor i närheten. När vi kommer hem igen ska vi baka Dagobertkakor till mellis. Inte det nyttigaste melliset men helt klart ett av de godaste!

Snart är det bikinisäsong och jag är definitivt inte redo för att visa mig i bikini. Inte på långa vägar... men ett steg närmare bikinilooken är lite brun utan sol så det måste jag bara ta tag i. Hellre fet och brun är blek och fet! Har inte ens någon bikini som passar så det kan ju bli spännande att ställa sig i en provhytt där ljuset inte alls är speciellt softat... mer likt operationsljus för en kirurg.

En till bebis i bekanstskapskretsen han kommit. Han var en punktlig kille som kom på dagen han var beräknad. Grattis till E´s lillebror Alfons och välkommen till världen! Hoppas du ska trivas!


RSS 2.0