annavirrmamma

Idag var Albins första dag på dagis till klockan 15. vi har valt att vänta tills han började sova ordentligt på dagis och skulle orka med lite längre dagar, som fortfarande är korta. Jsälvklart var det något som skulle rackla idag... han sov bara i 10 minuter efter lunch sen var han klar för lek igen! Men tro det eller ej så har hans humör helt klart gått att stå ut med, det var bara på slutet som vi fick göra konstgjord andning för att hålla honom vid gott mod. Så nu sussar han sött, lite tidigare än vanligt så det blir spännande att se vilket klockslag vi vaknar imorgon - vilket upp vi ska väcka! =)

Själv har jag jobbat till 16:30 för andra dagen denna vecka och hittills känns det okej, det känns helt klart mindre stressande för nu hinner jag göra mitt jobb och inte tvingas välja bort en massa. Idag skrattade jag och min kollega åt våra elever. När vuxna jobbar i arbetslag så är man oftast några som tillsammans har ansvaret för ett antal elever eller en klass. Som vanligt vet eleverna vem de ska fråga vad av, det har dom listat ut för länge sedan. Dom går ju självklart till den som är snällast och till den som kommer ge dom det svar dom vill höra. Precis som i en familj med två föräldrar. Det finns alltid en god och en ond. Men inte i vår klass - där finns det två onda! I alla fall om ni frågar våra elever. Skönt för oss vuxna att vi båda två är lika arga, sura och trista och gamla. För nej, ungdomen hag vi tydligen passerat för tusentals år sedan - enligt våra elever.
Så efter bara några dagar på 75% konstaterar jag att det känns bra att jobba 75% och mindre stressande dels jobbmässigt och familjemässigt. Nu är det F som hämta Albin tre dagar i veckan så jag kan jobba på i lugn och ro och komma hem lagom till middagen! Lyx!

Idag efterlyste jag mina provsvar från blodprovet. Det tog någon timme men sedan fick jag det svart på vitt i luren av bm K som pratat med B i Sunderbyn. Jag är helt normal enligt proverna och det känns skönt. Visst kvarstår faktum att detta i sin tur betyder att vi inte får någon klar orsak till Vilmers död utan får leva vidare i ovissheten. Samtidigt så känns det underbart att det inte visade sig vara något för självklart går jag genom en kommande graviditet med mindre oro om ja gär normla än om proverna faktiskt visat att jag har lätt att få blodproppar.


För att spinna vidare på den språkkurs vi bedriver på jobbet så bidrar jag helt enkelt med denna truddelutt!
Melodin kan säkert någon för den vill jag lära mig.

Piu, pau, papin kello,
apulaisen aisakello,
Kivijärven kirkonkello,
lukkarin lesken lehmänkello,
talonpojan taskukello,
Markkulan Heikin hevosenkello,
vallesmannin vellikello,
Turun kirkon tornikello.