Sluta tjata!

Moster och Albin sitter och pratar vid köksbordet. Det är eftermiddag och middagen har just dukats av bordet. För tydligheter skull så har Moster vanlig tjocklek på bokstäverna och Albin fick den fetare varianten. (Texten inom parentes är Albins tankar tolkade av mig.)

- Men Albin, när ska du komma och sova över hos mig då?
- Nåja... kanske till helgen. På fredag eller lördag. Då kan jag komma. (Hjälp hur ska jag göra nu. Jag vill ju inte sova över där. Fast jo det vill jag... men inte nu. Jag säger att jag kommer till helgen det är ju flera dagar kvar dit.)
- Men det är ju fredag idag.
- Då kommer jag väl kanske på lördag. (Phu... nu höll jag nästan på att åka dit. Tur att jag kan veckodagarna.)
- Åh vad kul Albin. Då kommer du och sover över hos mig imorgon redan!
- Men nu slutar vi väl och tjatar om det där... (Den här frasen har jag hört förut. Den brukar mamma och pappa använda. Den låter bra.)

Moster är mållös och fnissar lite försiktigt.
Albin pustar ut och fick sista ordet.

Så att sova över hos Moster blev det inte av den gången och efter att han tror att hon tryckt ner honon under vattnet under dagens tur på badhuset, så lär det dröja länge länge innan det blir av.

Premiärbad

Snart ska jag vräka i mig middag; Kinamat som Albin önskade. Gissa om jag gillar när han framför riktigt bra önskemål!
Idag har vi haft en lugn morgon och direkt efter lunch så åke vi iväg på badhuset hela familjen och Moster. Till och med Helmer fick ta sig ett bad i lilla bassängen och det såg ut som om han gillade det. Han spärrade upp sina små blå ögon och gjorde några bentag i vattnet. Albin hade inte riktigt koll på sin kropp i vattnet så han gjorde en ofrivillig dykning där hela huvudet hamnade under vatten och den första han anklagade för att ha tryckt ner honom under vattnet var Moster. Hon svär sig fri från den våldsamma handlingen så det står ord mot ord.

Efter mitt och Helmers korta bad bar det iväg på bokhandeln medan Pappsen och Albin badade färdigt. Där köpte jag 100 plastfickor till Albins fotoalbum. Han gillar verkligen att titta på bilder i album så jag tänker göra ett bläddervänligt album i väntan på att han blir större och mer försiktig och kan hantera ett finare album.

Igår tillbringade vi hela eftermiddagen och kvällen hos bekanta. Barnen hade filmkväll med lördagsgodis och vi vuxna kunde prata i lugn och ro. Helmer tyckte det var hur skoj som helst att vara borta så han visade sitt nöje med att inte skrika en endaste gång! Det går åt rätt håll och det gillar jag. ;)

Nu ska jag surfa vidare och kolla in klädsajter och annat som faller mig i smaken.

Freitag

Han åker inte iväg nu på måndag utan nästa måndag. Känner mig aningen stressad redan nu över hur jag ska lägga upp allt men jag antar att det ger sig med tiden. Det måste gå helt enkelt och migränen får hålla sig borta under tiden.

Middagen som bestod av älgskav som jag själv kryddat och marinerat, pitabröd och wokgrönsaker m soya, salt och sweet chili blev hur god som helst. Jag tror det är första gången jag lyckas med älgkött!! Tjälknöl är vi också bra på i denna familj så vår receptbok utökar sig. Snart kan vi öppna restaurang! ;) Eller så ska vi nog inte det...

Ser fram emot att krypa ner i sängen om en liten stund, dubbla täcken ska jag ha så jag blir varm fort. Sedan ska jag drömma sött och mysa ännu mer när Helmer ska ligga tätt, tätt mot Mammsen halva natten. Och vem vet? Kanske vaknar jag av att jag känner något varmt och blött mot min mage? Det är Helmers sätt att berätta för Mammsen att det är dags att byta sängkläder...

Visst är det underbart att vara småbarnsförälder?

Igår när jag la Albin för kvällen så fick jag höra att jag luktar bränd olja ur munnen. Mycket smickrande... lägg sedan till att han för några veckor sedan tyckte jag luktade surt ur munnen. Gissa vem som sköljer munnen m SB12 sedan dess?

Ikväll däremot sa han ingenting om hur jag luktade så jag känner mig luktfri!

Nu blir det helg så jag tackar för mig och återkommer när andan faller på.

Friday

Fredag.
Dagen har hittills bjudit på en inhandling av begagnade fina element för 1000:- och ett telefonsamtal från en firma i Kalix som erbjuder F jobb... i en gruva Vitåfors nånting. Jobbet är en månad och dom jobbar måndag-torsdag. Med tanke på mina täta anfall av migrän så känns det inte som jippiiiekajeij vad jag jublar utan mer som - ja på lång sikt kanske det kan erbjuda jobb på närmare håll.

Helmer håller på att hitta tillbaka till några vettiga rutiner och sover aningen bättre på dagarna nu vilket är skönt. Fast det är ju det där med att så fort vi fått kläm på en rutin så byter han till en annan... men vi hakar på så fort vi fattar vad han vill! ;)

Ikväll blir det älgskav i pitabröd m Mormor och Morfar och popcornmys i soffan. Sen hoppas jag att Helmer vill ta kväll tidigt så jag kan sitta framför tv´n i lugn och ro för det har jag inte gjort på en långt, långt tag.

Nu ringde F´s mobil och det verkar som om han inte ska iväg denna sväng. Måste fira med ett litet HURRA!!!

Ställde mig på vågen för någon dag sedan och insåg att jag väger lika mycket nu som när jag blev gravid med Helmer. Amning är verkligen ett bra sätt att tappa kilon på men nej tack jag ska inte amma resten av livet eller ens fler barn.

Nu väntar middag...

Prosit

Sitter och väntar på att Helmer ska vakna. Fast när jag väl satt mig och kommit igång som bäst med bloggandet då lär han slå upp sina två blå. För blå är dom just nu och det ser inte ut som att han heller ska...

Prosit från övervåningen. Någon håller på att vakna minsann.

Satt tidigare och kollade in bilden somen gammal klasskompis lagt ut på facebook. Bilder när hon och barnen är på skidsemester någonstans. Då drömde jag mig bort för en kort sekund och tänkte att tänk att mina barn en dag ska bli så stora. Så stora så att vi kan åka på semester och göra saker tillsammans. Att ha lite mer frihet samtidigt som man har barn.

Proffshjälp

Efter lite mailkonsultation har jag fått det bekräftat; Jag är normal i allra högsta grad! Allt enligt proffsen. Proffsen för mig är personer som varit med om samma sak och kommit en bit på vägen.

Nu är bara frågan; Finns det fler överraskningar bakom hörnet? Eller har jag stött på de största nu? För det här var det ingen som berättade för mig. Att jag än en gång måste börja snåla med energin, precis som i början med Vilmer. Då när jag var så ofantligt trött och bara ville sova mig genom dagarna. Precis så känns det stundvis nu. Och nej, jag tror inte att det handlar om förlossningsdepression. Men jag har ju som sagt ingen läkarexamen så jag kan inte veta helt säkert men det får läkaren avgöra. Kom på att jag måste ringa min BM för att höra om läkarbesöket går att ta genom MVC för jag har för mig att jag tillhör MVC tre månader efter förlossningen och sedan övergår jag till vanlig VC. Men jag är inte helt säker.

Idag har jag bara haft lite, lite ont i huvudet och den hade jag förmånen att vila bort på spikmattan.

Nu ska jag amma lille Helmer så bara växer och växer...

Migrän nr 3

Disktrasan Anna har vaknat.

Ja det var ju migrän igår, som vanligt.
Nu har jag bokat tid på GVC för att få träffa en läkare och kolla upp så att ja gitne lider av något jätteallvarligt med hormonerna eller liknande. Själv är jag ganska säker på att det är följande som är orsaken;
- tre graviditeter på tre år. Två lekande barn och ett som är i himmelen.
- ladda om för ny grav efter Vilmer
- anspänningen under grav med Helmer håller på att släppa
- kapitlet "gravida Anna" är avslutat och det är en enorm lättnad att jag inte ska utsätta mig varken psykiskt eller fysiskt för det igen
- stand by med amingen
- omställningen från 2 till 3 barn... men eg från 1 till 2 barn i praktiken
- känslan av att YES jag gjorde det och Helmer lever!!!
- F är arbetslös och vi kan hjälpas åt här hemma med allt, lättnad uppstår

Nuddade vid detta ämne när jag var hos kuratorn sist och hon bekräftade att det är enorma spänningar som ska släppa taget om mig just nu och att det är helt normalt. Men jag vill lova dig att jag kännermig allt annat än normal när jag kräks i toalettstolen under anfallen... då känner jag mig bara pytteliten på jorden. Det känns ändå skönt att träffa en läkare och få lite koll på vad jag kan göra för att dämpa anfallen och vilka läkemedel det är okej att jag tar när jag ammar coh framförallt att få det dokumenterat om det skulle visa sig vara något annat. Jag har min teori och läkaren kommer att ha sin och den kommer att vara samma som min! =)

Så tji fick jag mig. Jag som trodde att jag gjort bort Vilmer och alla sorgligheter kring honom. Vilmer is alive och han gör sig påmind hela tiden. Men snart ska jag ändra form från stålfjädersAnna till coola Anna och vara en så avslappnad tjej så att ni kan inte ana det. För varje anfall så känner jag mig mer och mer mjuk i kroppen och det är en skön känsla - att varje anfall tar mig närmare slutet på anfallen.

Nu ska jag lägga mig på spikmattan en stund... bara för att det är så skönt med vassa piggar mot ryggen!


13:32

Igår var det tjejkväll. Eller tjej och tjej... Helmer var ju med på träffen men han räknas inte för han är så liten fast han håller på att bli större. Han äter varannan timme på dagarna nu och sover ganska oroligt dagtid så jag antar att det är någon form av utvecklingsfas vi tar oss genom. Snart är även den över!

Till sommaren har jag som vanligt målet att skjuta en hel del. Hur det blir med det denna sommar får vi se men mitt mål är att vara med på ett SM som går i Boden. Men för att sno hem några medaljer där krävs det ganska mycket träning så vi får se hur det blir med den saken. Ingenting är omöjligt men en del saker har sin tid något annat år än denna sommar. Det kommer fler SM och garanterat fler soliga sommardagar då jag kan ligga och svettas i uniformen! Har jag valt att skaffa fler barn så får jag helt enkelt ta hand om dem när det behövs och lägga mina storslagna planer på hyllan för en stund. Jag plockar ner dom när det passar in bättre i familjelivet.

Nu gastar bebis... mamman måste gå och mata, byta eller mysa med bebis!


Kvällens meny

Huvudrätt
Saras kycklingsallad med couscous
Traditionell kycklingsallad


Efterrätt

Annas krämiga chokladkladdkaka med gräddklick




Kockar för chokladkladdkakan är Anna och Albin! Visst ser den god ut?

Rätt siffra på rätt plats

Migrän igår igen. Suck vad trött jag börjar bli på det. Men jag antar att det kroppens tecken på att säga att nu måste jag ta det lugnare och inte pressa ihop schemat så jag är borta från morgon till kväll vissa dagar. Min hjärna klarar nämligen inte av det just nu. Den trivs bäst när det är lugn och ro och utan för mycket ståhej.

Igår hade jag tid hos kuratorn och som alla andra gånger så känner jag mig helt normal när jag kommer hem därifrån och totalt utmattad. Eftersom jag itne träffat henne på tre månader så fanns det en del saker att vrida och vända i men det som jag kommer ta med mig mest denna gång var detta. Hon beskrev det som att vi gått i mål i och med Helmer och att det gick så bra under graviditeten. Det är tydligen nu som kroppen och hjärnan kan slappna av och börja anpassa sig till det nya livet. Det yttrar sig genom en enorm trötthet och svar ja; stundtals känner jag mig helt överkörd och int ehelt otänktbart att migränen hör ihop med det faktum att spänningarna äntligen kan lämna kroppen. Det var helt nytt för mig men om jag bara ägnat en kort stund åt att inse att Vilmerreaktionerna fortfarande finns kvar och kanske ännu starkare nu så hade nog även jag insett det. Nu var det kuratorn som berättade det åt mig och det tackar jag för. Det kommer alltså att ta ett tag innan jag är helt "avslappnad" jämfört med om jag inte haft Vilmer med mig i bagaget och bara fått barn nr 2. Så åter igen så är det bara att ta en dag i sänder och känna sig för innan det bär iväg till migränens land.

Helmer är 60 cm lång och väger 5320 gram. Storkillen våran! Vi träffade barnläkaren igår på Familjens hus och fick veta att allt såg bra ut. Vi fick även ut ett recept på Myco... någonting mot torsken i Helmers mun. Den vill verkligen inte försvinna hur vi än gör men nu ska den få flytta ut från munnen minsann. Problemet var bara att när vi skulle hämta ut medicinen på Apoteket så kom inte Fredde eller jag ihåg de fyra sista siffrorna i personnummret. Aningen pinsamt men vi återvänder idag med siffrorna i rätt ordning.
Gissa vem som lagt in personnummret i mobilen för fler nummermissar tänker inte jag vara med om! =)

Idag är det gympadag på dagis och då åkte fotbollströjan på! Pappan skickas ut i stugan för lite snickerier och jag och Helmer tar det chill...

Du ska döden dö

- Mamma, när Helmer är död då kan vi åka skoter!
- Men Helmer ska ju inte dö, inte än i alla fall.
- Men Vilmer är ju död.
- Jo, fast han dog ju och det är inte så vanligt att bebisar dör.
- Men varför dog Vilmer?
- Det är det ingen som vet, inte ens doktorn vet varför. Det bara blir så ibland.
- Men jag tror att Helmer ska dö.



Jaha, då har vi haft en av våra djupa samtal igen. Det handlar om döden och i Albins lilla värld så är det helt normalt att bebisar död. Så även hans älskade lillebror Helmer. Känner mig totalt maktlös ibland och försöker prata mycket om framtiden och hur det kommer bli när Albin och Helmer blir större och vad dom ska göra. Att Albin ska lära Helmer att äta potatis och gröt. Jag gör allt jag kan för att få den filosofiske treåringen att förstå att Helmer kommit för att stanna och att han också kommer växa upp en dag. Han kommer tack och lov inte alltid att ammas av Mamman. Otroligt men sant.
En dag kommer även Albin att förstå att döden inte är jättevanlig bland små barn, inte så vanlig som den blivit för honom. Det vi varit med om hör till ovanligheterna. Men det är något som (för)följer oss hela tiden. Förra veckan var jag på ett möte i rollen som medlem i Bilkåren. Under det mötet hamnade vi i diskussionen om bebisar eftersom Helmer var med. Tjejen jag pratade med frågade hur många barn jag har. Ja... vi är föräldrar till tre barn men vi har två vi kan ta hand om. Det kändes så skönt att få säga det. Att inte knussla med att bara svara två och sedan få dåligt samvete över att vi förnekat ett barn. I Helmers födelseannons på webben så står det bara Albin på syskonraden och det känns också rätt - i den situationen. Det kändes inte aktuellt att skriva dit "änglagossen Vilmer" även och det låter hur vackert som helst. Det kändes bara för mycket, just då. Kan hända att jag en dag ångrar mig och önskade att jag skrivit dit Vilmer men jag tror inte det. Vilmer finns med oss hela tiden även om han inte står på syskonraden till Helmer.

Jag tänker på honom varje dag. Det kommer jag att göra alla dagar jag har kvar av mitt eget liv. Det är dom tankarna som värmer mitt hjärta det där lilla extra.



Och dom här två grabbarna gör mig glad i sinnet. Håll utkik för imorgon hittar ni dom i NSD!

Snart är hon hemma

För att svara på j´s kommentar om att se till så att vi bli ägare på huset vi redan bor i. Jag skulle mer än gärna äga huset vi bor i, tro mig!! Men om jag förstått min sambo rätt så har han försökt med det så länge han bott i huset. Men det tar stopp när han lämnat över ärendet så att säga. =)


Så vi får väl helt enkelt jobba på i några år till med att få bli husägare, om det sedan blir detta hus eller ett annat - det är frågan. =)

Imorgon är det fredag, sen lördag och sen söndag. Dagen då syster kommer hem från det soliga Thailand. Det är då jag kommer framstå som en blekfis ännu mer. Men det ska bli skönt att få hem hemme, det är alldeles för lugnt när hon är borta så här länge.

Skönt ska det även bli att Albin är ledig - då ska vi testa de nya skidorna igen. Det hinns liksom inte med när han är på dagis och sen är det hopp i säng mitt vad det är. Igår var den lille stackaren så trött att han bara satt och grät vid middagsbordet. Men efter en tidig kväll och sovmorgon så var humöret som förbytt! Glad som en lärka och nu ska jag hämta lärkan från dagis igen!

Tjingeling!


Knut

- Jag vill inte vara här!

Det var någon som protesterade idag när han skulle vara kvar på  dagis. Förstår att det känns lite jobbigt när han har varit hemma hur länge som helst. Att komma in i rutinerna igen är inte helt enkelt även om vi inte vänt på dygnet eller liknande. Men bara det att vara där det finns en massa andra männsikor omkring sig hela tiden är ganska uttröttande de första dagaran. Jag vet ju själv hur det är med alla ljud som finns på en skola.

Idag ska jag;
kanske dammsuga. Väntar tills Albin kommit hem så kan han hjälpa mig. =)
göra brunsås till köttbullar och potatis
göra annat som faller mig in

Är hur sugen som helst på att baka bullar men det finns varken grejer hemma eller lust att göra det när jag är ensam hemma. Så bullmammig har jag inte lyckats bli ännu, men det kommer kanske en dag. Undra vad det egentligen är för egenskaper jag måsta besitta för att lyckas med bullbak och barn hemma? Stresstålig? Skriktålig? Det betyder att det är kört redan nu... blir inga bullar. Tur att det finns annat fika som inte tar lika länge att baka; kladdkaka, sockerkaka, kolakaka, kärleksmums...

Idag har Knut namnsdag. Grattis alla som heter Knut!


Sökes; hus att lägga golv i

Nu sitter jag och drömmer mig bort bland golven igen. Fick ju tipset om att skeppsgolv skulle passa bra här och ju mer jag tittar på dem så inser jag det faktum att jag vill ha ett nytt golv på hela nedervåningen; hall, vardagsrum, lekrum och kök... Jag vill verkligen jättemycket. Känns bara helt tokigt och inte fint att lägga nytt, snyggt golv i hallen och sedan ha kvar de andra gamla golven i de andra rummen. Vad tycker ni? Någon som har erfarenhet av att ha laminatgolv och källare i huset. Det jag mest av allt tänker på om det blir väldigt kallt när man inte har golvvärme. Fast med en källare under huset så borde det inte bli hur kallt som helst.

Just nu har vi ett parkettgolv i vardagsrummet med rutmönster av något slag, i hallen har vi stickgolvet, i lekrummet ett lackat trägolv som säkert skulle bli hur fint som helst med lite färg och i köket ett ljust trägolv. Olika golv i varje rum med andra ord...

Fast å andra sidan vill man ju gärna äga huset om man ska hålla på att lägga golv. Så jag måste kanske köpa mig ett hus först. Innan jag lägger nytt golv. Suck vad det här blev rörigt.

Någon som vill sälja ett hus till en mamma med två barn. Eventuellt följer en sambo också med, om han kan slita sig från det hus han hyr. =)

PS
På fullaste allvar får ni mer är gärna lägga er i hur min inredning ska vara, jag är så himla less på mina grejer och har fastnat i stilen som var modern när det hetaste du kunde göra i hemmet var att ha terracotta på vardagsrumsväggarna och mörkblå tapet i sovrummet, gärna en självlysande stjärnhimmel fastklistrad i taket. Å det var ju inte igår det var modernt, eller hur?
Så var inte blyg - sjung ut med dina bästa tips.
Och Moster - kom hem och hjälp mig för Guds skull!!!

Lovat är lovat

Gårdagens huvudvärk visade sig vara migrän. Det var andra gången jag har migrän i hela mitt liv så jag ska absolut inte klaga men vidrigt var det. Jag spydde som en jag vet inte vad och huvudet höll på att gå i bitar.

Idag har jag storstädat sovrummet bara för att det ska kännas fräscht där vilket det inte gjorde igår när jag hade min lilla migränhåla där. Ut med dammet och in med ny, god vinterluft!!
En vedpall har fyllts med ved under tiden Helmer sov, dessutom hann vi med en kort promenad också när det var ljust ute. Jag har med andra ord kunnat göra lite nytta medan H sov och det är annat än vad jag kunde göra när Albin sov. Allra helst när han sov ute. Då var det antingen bara att promenera tills han vaknade eller stå och dra vagnen, promenera där jag inte mötte någon jag var tvungen att hälsa på för då vaknade ungen. Nu kan jag prata, stanna vagnen, starta vagnen, köra skoter/traktor/bil i närheten av vagnen skulle rent av tro att jag kan spränga en järnvägsbro(jepp jag har sprängt en gång i mitt liv och kastat handgranater 2 gånger!!! På riktigt!!)

På senare tid har Albin visat mer och mer kärlek gentemot sin lillebror. Det första han frågade efter i morse(natt) var vars Helmer är. När han sedan vaknade på riktigt dök han över mig i sängen bara för att "känna på Helmer" som han sa. Det betyder att han vill stryka på huvudet... Så sött så sött. Albin lovar också att Helmer ska få låna dom blåa skidorna för dom kan inte Albin ha mer och han lovar också att han alltid ska vara snäll med Helmer. Dom ska aldrig bråka.

Förstår ni vilka underbara barn jag har och ur ljuvlig min framtid ser ut. För man måste hålla det man lovar, visst är det så?!

Riktiga skidor

Efter några sena kvällar värker mitt huvud. Jag är ingen kvällmänniska så det här med att vara vaken med Helmer när han är i sitt esse är inte min grej. Jag vill sova på kvällen. Snart får jag sova. När vi får ordning på hela dygnet och lite mer tider att rätta oss efter med dagis och allt annat.

Idag bar det av till Intersport där Albin fick sina första riktiga skidor. Ni vet sådana där med pjäxor och rejäla bindningar. Gissa om han var stolt när han fick pröva pjäxorna i affären och välja vilken färg han skulle ha på skidorna. Han testade dem så snart vi kom hem till Mormor och han tyckte det var väldigt kul. Inte för att skryta men han kunde faktiskt åka skidor så nu måste vi ut i skidspåren så mamman i huset får öva lite hon med!! =)

Jo just det - vi fick sovmorgon till 7.30 å det var ett tag sedan vi hade sådan lyx!


Ragg

Tänk att jag, vårt hems hushållerska på heltid, slipper laga middag idag. Det ska tydligen bjudas på raggmunkar och dom steks en och en mycket omsorgsfullt i stekpannan av pappan i huset. Pappan håller dessutom på att tappa humöret när han inser att det är bökigt att få till en fin bra form utan en mängd potatis i en och samma plätta. Mitt tips om att göra den som en ugnspannkaka ratades redan från början men nu kan han antagligen se fördelarna med det - och jag får tampas med hans dåliga humör. Förstå att denna familj varit lycklig om han gjort som jag sa från början. Att han aldrig lär sig... =)

En mamma vet alltid bäst! Nästan i alla fall.

Förtydligande enligt Marias V´s kommentar;

En kvinna vet alltid bäst!

Och ja, jag blev mätt och det smakade faktiskt bra...

19.48

Aj vad förkyld jag blivit och det var länge sedan en fökylning tog krafterna ur mig så egentligen är det inte mer än rätt att jag blir förkyld nu. Fast jag vill inte.
Idag var Mormor här och roade Albin under några timmar så jag fick sova en stund mitt på dagen tillsammans med Helmer. Det var lyxigt värre att vila upp sig dagtid och vore det inte för förkylningen så hade jag varit i toppform vad gäller pigghet just nu.

På något mirakulöst sätt har Helmer börjat suga på tutte nu och är betydligt smidigare att peta in en tutte så han somnar om jämfört med att börja söva om honom. Me like tutte i Helmers mun! =)


2.39 godnatt

Igår hade Helmer magknip igen. Det var ingenting som var riktigt bra och F och jag bar honom i skift för emellanåt var han hur nöjd som helst och somnade i vår säng - för att sedan vakan hastigt och skrika av smärta. Jag berättade tidigare om att jag beställt "pysventiler" som kan hjälpa till att få ut gaserna och dom testade vi igår och ja vi fick ut en del gaser. Om det var det som gjorde honom lugn oc tillfreds eller om det var magknipsmassagen det vet jag inte. Men han blev lugn och 2.39 som han så gott så gott.
2.40 började Albin klaga över ont i foten och vrida och vända på sig i sängen. Det hela slutade med att alla låg vakna i sängen kring 3-tiden inatt och den enda som som djup det var Helmer - han som tidigare höll oss vakna med sin gälla pipa.
Behöver jag säga att F försov sig idag. Vi vaknade kring 7 och där låg han under täcket totalt ovetande om att klockan redan ringt för 2 timmar sedan... men vad kan väl passa bättre än en sovmorgon när natten varit ett litet kaos. Fast du som är förälder till ett kolikbarn skulle förmodligen kalla det en av dina lugnaste nätter.

Idag väntar tacobjudning borta och det känns riktigt skönt att slippa laga middag efter denna natt. Det enda jag kan tänka på nu är hur skönt det är att sova! Det är skönt och det ska jag göra ikväll.

Igår fick vi besök av två gamla elever till mig. Tjejerna M och N som är systrar. Besöket var uppskattat av alla som var hemma och än en gång slår det mig hur gärna jag vill ha vettiga grannar i det tomma huset närmast oss. Människor som bara kommer över och bär lite bebis eller leker med rastlös Albin. I alla fall så fick Albin leka lite kurragömma som han älskar men han var lite besviken över att dom lekte leken så kort, det var det enda som han inte var nöjd med fick jag veta när vi pratade innan läggdags.

Nej gott folk nu ska jag ta och spraya nässpray och slappa i soffan innan sirenen drar igång igen. Om en timme är det dags för mitt vardagliga samtal med Gbg.

Fridens

Helmer 2 månader

Idag fyller jag 2 månader!



Ibland är jag så här vild och glad!



Å ibland kan jag se lite mer allvarlig ut...

Husdoktorn

Just nu gillar Albin att leka doktor. När han fyllde år fick han en doktorsväska av Morfar och den har roal honom många, många timmar. För några veckor sedan kom Mormor med plåster, kompresser, gasbinda och plasthandskar. Igår var det dags igen! "Moster Maria" kom med riktiga doktorsgrejer!! Medicinburkar, "gasmask" för "luftburen" medicin(inhalator av något slag...), ännu mera plasthandskar, sprutor, provrör och det bästa av allt; ett stetoskop som hon hittat i en sopkorg vilket betyder att det inte fungerar, men det gör det visst - ibland. När Albin fick ta emot presenten var han ganska reserverad, i alla fall ända tills hon stängde dörren. Då gick han lös på alla grejerna och nu är det bara doktorslekar som gäller.





Det är viktigt att presentera sig för patienten och fråga vad problemet är.





Sedan börjar Doktor Albin att "jobba" med att ställa diagnosen. Då kan ett stetoskop komma till bra användning!(usel bildkvalla men man får bara en chans att fota A in action)




Behandling pågår för fullt. Det var visst något med öronen?!




Patienten har tillfrisknat!!

Det är inte alla familjer som har en egen doktor att ta till när krämporna tar över. Vi är så glada över vår doktor för han kan så mycket mer; sjunga sånger falskt, köra traktorer, höra ALLT som sägs i huset, diggar Madagaskarfilmerna, äta fil ur nappflaska, rapa Helmer och riva fram leksaker över hela nedervåningen.

Del två i bloggen ber om hjälp från er läsare. Vi har en hall. I den finns ett golv som en gång var täckt av en brun, gräslig golvmatta. För hundra år sedan rev vi ut golvmattan och skulle slipa upp golvet och lacka det. Nu är det år 2010 och golvet är fortfarande olackat... dessutom börjar det släppa ifrån sig mysiga små och stora stickor som fastnar i våra fötter. Vi måste med andra ord göra något åt golvet och det är snabbt. Själv har jag förälskat mig(tror jag) i ett gummigolv som ser ut så här men absolut inte den färgen...



Men jag behöver få in mer tips och tankar om vilka golv som är snygga och passar att ha i en hall där det ska stå många par blöta skor om vintern och som inte visar upp allt skräp som finns i huset. Hallen är liten och kringelikrokig och mörk eftersom det bara finns ett minifönster som släpper in dagsljus. Lås er inte vid att jag pratat om en glovmatta utan alla alternativ och förslag är av intresse!

Nu väntar Bolibompa för 6:e gången detta år.


12:56

Jag måste har sirap i skallen eller något annan seg vätska som flyter omkring. Allt går bara så segt nu efter jul. Det är ju nu jag borde vara pigg men det är jag absolut inte, inte på länga vägar. Jag vill bara dra täcket över huvudet när Albin vaknar på morgonen och forsätta sova tills nästa unge väcker mig. Lyxigt nog så sover Albin ända till 6.30 vissa dagar så det är inte supertidigt vi kliver upp direkt. Gissar att det är mörkret som tar musten ur mig. Vi försöker vara ute en stund varje dag för att tanka lite energi när det är ljust men det är inte kul att vara ute när det är minus 20 grader och blåser. Det blir lite isigt om kinderna då och dessutom så har Albin blivit förkyld nu och det rinner från näsan och hostan är rosslig så vi försöker ta det lugnt här hemma nu. Så lugnt att vi har på tv´n från morgon till kväll helt emot mina principer vad gäller barns sysselsättning. Men vi har i alla fall kommit igång med rutinen; äta frukost, ta på kläderna, borsta tänderna innan barntv på morgonen! Det ni! Visst är det aningen knorr från den lille som är van att är frukost framför tv´n sedan tidigt ålder men nu tvingas vi tänka om. På läng sikt är det lite smidigare att ge frukost till hela familjen i köket runt köksbordet istället för att vi ska äta lite här och där.

Har kommit några kapitel i boken "Fem gånger mer kärlek" och jag måste bara rekommendera den ännu en gång. Det är bara såå bra. Tydliga tips och bra med förslag på hur vi kan prata och "handskas" med våra barn både hemma och i en arbetssituation. Jag meddelar när jag är klar med den om någon vill ta sig en titt - men nåde dig om du lånar den och inte lämnar tillbaka den nog fort! =)

Igår var det en ganska bra dag för Helmer. Han verkade inte ha superont i magen så han var en glad bebis till och från. Så skönt den dagen det släpper och vi kan få lite mer rutiner i vardagen och det är inte så långt bort. Släpper magknipet om kvällarna så får vi honom i säng om kvällarna och då rullar det på förhoppningsvis. Tänk att det går så fort, han är snart 2 månader och om bara 2 månader så får han börja vänja magen med vanlig mat. Han ska sluta leva på helt och hållet på sin mamma! Jag ska med andra ord inte vara enda näringsintaget för honom i tid ovh evighet som det tidigare känts som. Tänk vad mycket tid jag kommer att få över... jag är ju inte direkt känd för att vara en bebismamma som njuter av det. Jag tycker mest det är jobbigt att vara stand by dygnet runt och inte veta var barn vill när de skriker. Jag gillar mer när du kan föra en diskussion och när det infinner sig en gnutta självständighet hos barnet.
Vad gäller Helmer så är det en bra bit innan vi är där - men första steget dit är en smakportion med potatis!

Förlåt

lille Helmer för att jag inte ser det uppenbara som alla andra lyckats se. Din pappa har sett det för länge, länge sedan och försökt att få mig att förstå det. Du har magknip och det märks tydligast på kvällarna. Anledningen till att jag inte sett det eller kunnat sätta ord på det är för mig fortfarande en gåta. Full av hormoner och med en trötthet som ständigt jagar mig och med viljan av att det ska "flyta på" som vanligt här hemma har jag missat det. Trots dina ivriga försök för att få mig att fatta har jag tittat åt et annat håll. Nu kan jag inte blunda längre för rullgardinen har dragits upp och hissen finns på översta våningen eller hur man nu säger. You´ve got magknip killen. Följande åtgärder har tagits;

- Minifom
- fänkålste åt mig och gossen
- magknipsmassage morgon och kväll
- pruttventil beställd (från nätet men jag ska kolla upp det hela ännu mer exakt innan vi tar dem i bruk för jag känner mig aningen skeptisk även om det lovordas på familjeliv av kolikbarnsföräldrar)
- mjölkfri kost pågår för fullt sedan några dagar
- tålamodet laddat till max för sista spurten. Det sägs att det går över vid 3-4 månaders ålder...

Har jag missat något?

Tur att bebisar ler på morgonen i alla fall... =)

Skaka rumpa

Nu är det slut på lyxen. Då pratar jag om lyxen att vara hemma 2 föräldrar samtidigt med 2 barn. Idag återvändeF till jobbet efter nästan en månads ledighet. Nu ska han jobba i 9 dagar och sedan blir han arbetslös. Känns aningen nervös att inte veta om och var han får jobb när han börjar jobba nästa gång. Mest troligt lär det bli jobb i de nordligaste delarna av Sverige och det betyder att jag blir ensamma mamman under veckorna. Fast jag är knappast den första eller den sista som råkar ut för det och om jag ska vända det till det positiva så är jag hellre ensamma mamman nu är när jag börjat jobba och ska ha hand om hela ruljansen med dagis och allt själv. Positiva tankar kan jag komma långt med!

Igår sprang vi slut på alla krafter vi hade i benen på  Leos lekland. Hur kul ställe är inte det? Tänk om jag fått springa av mig allt spring där när jag var liten. Men det mest ösiga som fanns när jag var liten var Kolmårdens djurpark... eller Rudträskbacken.

Idag har jag en krasslig liten pojke här hemma. Han ligger nerbäddad i soffan framför tv´n och har ganska bökig hosta emellanåt. Kan hända att hans minskade matlust de senaste dagarna har med detta att göra? Hoppas han inte blir superkrasslig bara för hur spännande kan inte tillvaron bli inom fyra väggar med en spring-i-benen-pojke?
Jag känner oxå av halsont men jag väljer att ignorera det för tillfället, idag ska jag bara njuta av att vara chef i mitt eget hus fram till kl 17 då F kommer hem. Kanske tar vi oss utanför dörren en halvtimma bara för att byta ut den gamla luften i lungorna och får vi dessutom till en middag har vi fått gjort mycket.

Nu ska jag se på Madagaskar 2, favoritavsnittet hittills för både mig och Albin är när djuren åker hiss upp i det gigantiska trädet och stampar takten i hissgolvet och skakar rumporna. Zebrans dubbelstampar är bäst!

PS
Scenen börjar 6.34 minuter in i filmer...

Den andra julen

Älgfilé och Hasselbackspotatis kommer att landa i min mage om några timmar. Vi ska på födelsedagsmiddag hos min pappa som fyllde år tidigare i veckan.

F är i skogen och hugger ved, Helmer sover i vagnen på bron och är väl påpälsad eftersom det är -18 grader ute. Han lär sova gott i åkpåsen som ser ut att vara av det gosigaste slaget... Albin är lite smått rastlös så jag försökte ta initiativet till att spela ett spel tillsammans med honom. Han gick för att hämta ett spel och fastnade någonstans på vägen men han lär ju återkomma med ett spel i högsta hugg precis när jag inte kan spela. =)

Imorse drömde jag mardrömmar under min sovmorgon. Det fanns en familj med lodjur i vår lagård och djuren bet små barn. Läskigt värre och visst finns det bättre sätt att vakna på en lördagsmorgon?

Till veckan börjar F jobba igen och det känns faktiskt bra. Då blir jag herre i mitt eget hus igen och kan flytta saker åt vilket håll jag vill utan att han ska fråga varför jag flyttar den där saken, igen. Jag väntar ju ff på stylingen av systeryster och när hon kommer hem från Thailand så bär det av till IKEA för lite små inköp som ger det där lilla extra!

Jag skulle behöva en till julafton redan nu. Jag har kommit på att det finns så mycket saker jag faktiskt behöver så en andra julafton vore inte helt fel!

Önskelista för den andra julaftonen;

täckjacka(bidrag finns ff kvar och inköp är på gång)
vinterskor/kängor som är promenadvänliga
mellanlagert(ni vet kläderna du har ovanpå understället men under täckjacka/byxor)
varma ullstrumpor i tunnare modell
kjol och byxor i passande storlek
2 st 80 cm sängar till stugan
mindre magknipskvällar åt Helmer
lagom med pengar
färdigrenoverad stuga
solbränna

Länge leve Gårstomten

Nyårshälsningen från Gårdstomten värmde mitt hjärta in i minsta lilla vrå.

Jag tror baske mig att jag börjar förstå vad riktiga vänner är så tack än en gång Gårdstomten! MMS:et från Vilmers grav med tända ljus gick rakt in i hjärtat och är bland det finaste någon gjort för mig under 2009.






RSS 2.0