Påskkärringen min.
Påskkärringen min. Den här lilla varelsen åt jag frukost med i morse. En mycket uppspelt kille som klätt ut sig inför dagen på förskolan!
Visst är han fin?
Visst är han fin?
Brist på babbel
Me & I, bullbak, kökskaos, sömnbrist och babbelbrist. Det är min helg i väldigt korta drag.
Idag blev det av mitt efterlängtade bullbak. hade jag på förhand vetat hur dagen skulle se ut hade ja gvalt en annan dag men nu är jag ju inte synsk. Helmer sover konstant i 30-minuters pass vilket gör mig galen. ska inte klaga för på natten sover han just nu men att inte kunna pusta ut dagtid är inte ens kul. Speciellt inte när han vaknar och är arg för att han borde sova mer men inte gör det av någon anledning. Känns som att jag tagit till alla knep jag kan komma på. Finns garanterat fler men min hjärna är för trött för att vara påhittig och gå på en massa nitar. Jag vill ha ett vinnande koncept och det är nu! Här är listan över det jag testat och allt resulterar i 30 minuters sömn. Varken mer men gärna mindre.
Vi har prövat sova i; bilen, skidpulkan, sparklådan, pappas famn, mammas famn, sova själv i spjälsängen, inne i vagnen, ute i vagnen, på fårskinnet i soffan.
Det som fungerade bäst och smidigast för Albin var att ligga bredvid honom men nu har jag gjort det i 2,5 år och dessutom fungerar det inte när jag har en Albin att ta hand om så det är uteslutet. Men nu är ju Helmer Helmer och inte Albin... Någon som har tips eller rent av varit i samma sits? Jag kan betala för att få hjälp med detta.
Kan vara en övergående fas men jag vet verkligen inte vad jag ska göra. Kan ju hänga ihop med att han behöver äta mer riktig mat än han gör och att han inte kan sova längre pass för att han känner sig hungrig.
Vem vet, vem vet? Orsakerna kan vara många och det kan vara så att han inte behöver sova mer än 30 minuter åt gången men då tror jag han skulle vara en glad kille som inte gnisslar och gnäller ju närmare kvällen vi kommer.
Kvällens Me & i - praty var trevligt. Albin följde med som sällskap och sa "Ah" och "Åh vad fin!" på rätt ställen. Alldeles innan hon pratat klart om kläderna viskar Albin i mitt öra "Vad pratar hon för språk egentligen mamma?" och "Jag gillar ju inte brunt." Sötungen min. Det enda som var tråkigt med partyt var att jag inte hinner prata mig klar med mina kollegor. Hade gärna gjort det men ungar ska läggas, ungar ska matas och idag var det inte tid för det helt enkelt. Men tänk om ett år bara, vilken frihet jag kommer ha. Då ska här klädpartas flera gånger i veckan!!
Ett ämne som svepte genom mina öron och faktistk fastnade(nej det är inte tomt i holken ännu) var något om tvåbarnschock. När jag ammade Helmer till sömns grubblade jag lite på det ämnet och kom fram till följande. Jag har inte drabbats av en tvåbarnschock. Jag tycker att det är lättare att ta hand om Albin och Helmer än vad jag tycker det var att ta hand om bara Albin. Då var jag chockad! Han var på något sätt mer bestämd med vad han ville och väldigt känslig för ljud, nya saker och tja... inte som andra barn. Det som andra mammor tipsade om och tog för givet att alla barn fixade det fixade inte Albin.
Men med Helmer är det annorlunda. Jag har erfarenheterna om att ibland blir livet inte som man tänkt sig med mig och när det känns aningen körigt brukar jag tänka på att "det kan man i alla fall inte dö av" och då känns det hela så mycket bättre. Tro för allt i världen att jag ser mig själv som Big Mama som fixar allt i alla lägen och kan allt om barn. Jag har svackor som blir djupare än de egentligen är bara för att jag är så sjukt trött ibland. Sjukt less på hemmets fyra väggar och alla grejer/saker som ska plockas i hela tiden. Less på tvättberget som tydligen bara kan växa och så fort man börjar bestiga det så växer det ännu mer. Matlagningen ska vi inte prata om, och nu ska det börjas med barnmatskokning - igen. Barnmatsburkarna kommer att ta över mitt hem eftersom jag inte tar mig till återvinningen. Sovrummet är invaderat av två små... två små sovande, underbara gullungar som är våra grabbar. Så söta och så kompletta med fingrar och tår och när dom sover och jag håller deras händer så är dom så där ljuvligt avslappnade och gosiga. Dom ligger där och andas hela natten. Dom andas in trygghet i form av Mamma och Pappadofter. När dom drömmer otäcka drömmar om isbjörnar i lagården så är tryggheten bara en armlängds avstånd bort. Bara att sträcka ut handen så finns mamma eller pappa där. Blir Helmer hungrig så gnyr han en aning och sekunden senare känner han smaken av det godaste han vet - mammas mjölk. Efter några klunkar somnar han om och andas in mammalukt och mammagos.
Varför i hela friden gnisslar jag? Mina barn är hela, rena och kan skratta! Ja alla förutom vilmer då - men han har ju roligt hela tiden för det är så det är i himmlen. Tror inte ni det oxå?
Spotify
Den som väntar på något gott väntar inte för länge.
Snart är jag redo igen för smöriga, känslosamma och omkramande ballader. Låter som berör har jag medvetet hållit mig från sedan 7 oktober 2009. Jag har bytt radiokanal om låten som spelats varit för berörande. Jag har inte lyssnat på mina gamla skivor som jag haft i århundraden och som jag gillar att lyssna på när jag inte är i balans.
Jag har medvetet hållit mig från berörande musik av rädsla för mig egen reaktion. Musik kan framkalla känslor hos mig och verkligen få mig att tänka och grubbla över saker. Ja, jag har lyssnat på en skiva som snurrat runt i bilen när jag åkt bil men det är bara för att det var just den skivan vi hade i bilen när vi körde från bårhuset med Vilmer i kistan i bagaget och när vi lyssnade på just den där låten. Låten med en text som berör.
Nu känner jag mig redo att möta musikvärlden igen och ta mig an vackra låtar en efter en.
Tänk att det fortfarande finns saker jag inte gör som jag gjorde i livet innan Vilmer.
Tur det eftersom jag äntligen fick Spotify till gården.
Krokodilsoppan
En kort stund efter att jag gått ner när jag lagt Albin igår hördes det Albingråt från sovrummet. Pappan i huset smög upp och frågade varför han grät.
- Men det är ju inte dig jag vill prata med. Jag vill prata med mamma nu på kvällen!
Mamman i huset går upp och frågar om det hänt något. Albin snyftar fram ett...
- Jag ville ju bara säga att jag gillar dig mamma. Tack så mycket för att du kom upp.
Mamman pussar om sin son en extra gång och går ner.
Kan det vara en släng av det dåliga samvetet som drabbade gossen? Tja för bara någon halvtimme innan han hoppade i säng tjurade han emot Mamman. Mamman sa till på skarpen och skulle verkställa hotet hon utfärdat. Men vad händer. Jo, ungen skuttar glatt iväg till lekrummet med ett leende på läpparna och kvittrar glatt;
- Jag lovar att gå till lekrummet och jag går dit själv...
Det ser ut som att vi kan få en riktigt mysig vår i denna familj. Albin tjurar men än så länge är det helt klart hanterbart. Jag vill tro att trots möter man bäst med att vara konsekvent och välja sina strider. Stridsmomenten bör vara uppgjorda innan situationen uppstår.
På min träningsfront går det riktigt bra. Jag promenerar och styrkar men än har jag inte fått in vanan/tankesättet som säger att jag faktiskt har tid att träna. Just nu blir det så att jag gärna sjunker ner i soffan när alla kids somnat och när jag har tid att prata vuxenspråk med F. Känns som att vi ligger efter några månader i soffhörnan med pratet... eller ganska många månader. Han jobbade ju över väldigt mycket de sista veckorna av min graviditet.
Efter middagen idag blir det våfflor dagen till ära. Men för att få äta våfflor blir det krokodilsoppa först!
Kladdis
Dagens minimala sovpass har gett en supertrött lillkille som vi fick lägga för natten hur tidigt som helst. Vad gör man inte för att slippa en övertrött gosse som skriker högre än högst?
Börjar längta till påsk nu. Ska bli najs med gomat och gosällskap. Kanske hinns det med en bastukväll för nära och kära. Appropå bastu. För nägra veckor sedan bjöd Albin in Mormor och Morfar på bastu och efter den kvällen ska allt vara som när han bastade med Morfar. Jag tycker det hör till att man duschar av sig innan man går in i bastun. Sist jag bastade med Albin förklarade han hur Morfar gör; - Morfar går bara in för att värma sig. Sen går han ut och duschar!(läs gärna med en smått irriterad, treårings röst) Tja hur tar jag mig ur den? Vuxna förebilder som gör tvärtemot det Mamman lär killen.
Hur som helst så har vi städat ur ett köksskåp och det var verkligen på tiden. Det hittades både det ena och det andra där. Efter det snörde vi ihop en kladdkaka som blev dundergod!! Smarta Albin åt upp middagen och fick kladdis till efterrätt. Oturligt nog hade han tagit för mycket grädde till kladdisen så han var ju tvungen att ta mer kladdis så grädden skulle ta slut. Den som sa att treåringar är korkade sa fel. Dom är smarta och vi föräldrar är hur blåsta som helst som styrs av de små...
Nu har jag slagsida som jag ska rätta till.
Hoppas på vackerväder imorgon så vi kan vara hemma och mysa i solen.
Måste vara en myt
Alla föräldrar som har barn som bara somnar och vaknar när de är utvilade tror jag ljuger. Dom måste ljuga för det finns inte sådan barn.
Jag har konstaterat att det finns inga barn som somnar under promenaden och vaknar när de vilat klart. Pigga, utvilade och redo för nya utmaningar. Nej då, barn somnar, vaknar sedan allt mellan 2-5 gånger under vilan. Gärna efter 30 minuter och sedan är det aktivt vagnande som gäller för att Lillen ska somna om. Myten om att barn somnar och sover i timtals är just bara en myt. Eller hur kan det komma sig att jag alltid får barn som strular lite med dagvilan. Inte för att jag klagar jättemycket för just nu sover vi hela nätter men något avbrott för påfyllning, men varför just jag. Jag vill faktiskt ha ett barn som somnar och vaknar när han är pigg! Kanske helt enkelt får ge det några månader till innan jag börjar klaga på riktigt för det där brukar ju lösa sig med tiden. Men ibland/ofta är jag rätt så otålig och vill att det ska fungera perfekt nu. Vilket det sällan gör.
Inatt blev jag singel igen. Jag är tydligen så trist och tråkig flickvän att jag inte är värd en pojkvän. I drömmarnas värld i alla fall. Kan inte påstå att jag vaknar underbart glad efter en sådan dröm men det gäller att påminna sig om att det bara är - en dröm. Än så länge...
Helmer verkar ha kommit på hur man snurrar runt från rygg till mage för nu hittar jag inte honom på den plats där jag la ner honom. Nu hittas han en bit därifrån nöjd och glad!
Albins kompis "Stensson" har återvänt. För er som inte känner Stensson så är han en sten som har solglasögon på sig. Han gillar att lära sig saker av Albin och det går aldrig så fort att äta frukost och kläd på sig som när Stensson finns med i bilden.
Bebis skriker missnöjt.
Mamman går och kollar läget.
Nu.
Thomas Sabo armband
|
Stugan del 135
Tänk att det äntligen blev vår till slut. Snart drippdroppar det från taket och snön blir ett minne blott. Kan tänkas att det tar lite längre tid för snön att fösvinna i år med tanke på snömängden. Efter våren kommer sommaren och hurra säger jag som kommer att vara "icke gravid" i sommar. Å alla andra somrar för den delen men just denna sommar ska jag bara njuta av att sola ryggen och sitta ute i värmen. Dricka en god drink. Avlossa några skott och känna krutlukten! Jag har mycket att se fram emot denna sommar helt enkelt.
Egentligen måste/vill vi ta tag i det här med gravstenen till Vilmer och jag vet inte vad som tar emot men något är det. Känns inte riktigt som rätt läge att börja klura på hur jag vill att gravstenen ska se ut. Jag hade ju ett förslag men det var tydligen inte tillräckligt bra enligt Pappan så nu får vi tänka om. Samtidigt som det tar emot att mitt i bebislyckan ta tag i de värsta delarna i mitt liv så vill jag ju helt enkelt faktiskt ha en gravsten till sommaren. Göra fint och få stänga boken på något vis. Fast en del av mig gillar det vita korset som finns på plats nu så det här är inte lätt ska ni veta... verkar bli en följetong det här med gravstenen. I helgen frågade Albin om Vilmer var en säll liten bebis. Tja... jo det var han men vi fick aldrig höra hans gråt eller höra honom skrika. Albin är i alla fall fashinerad av att han finns uppe i himmlen och kan höra vad vi säger. Däremot kan inte vi höra vad han säger.
Min huvudvärk fortsätter att vara konsekvent under veckorna när jag är själv. Trots att jag har det hur lyxigt som helst och inte behöver skjutsa Albin till dagis så känns det som ett helt projekt att hämta honom. Vet inte om det är det som orsakar värken men jag kan faktiskt inte komma på något annat. Alla göromål som innebär att jag måste passa tider gör mig stressad.
Det är som om jag går omrking och bara väntar på att få hämta hem min gullunge så han får komma hem till det trygga hemmet där det borde lukta nybakta kanelbullar titt och tätt. Jag känner mig inte hel när han är borta och det är väl bara att inse att det kanske är just de känslorna som är Modersinstinkt/Mammahjärtat inom mig. Det känns på något sätt som att tänk om jag ångrar mig om några år över att vi hade honom på dagis när han faktiskt lika gärna kunde vara hemma!! Samtidigt märker jag på honom att han mår bra av att träffa andra barn och få lite egen-tid och framför allt stimulans. Stimulans som jag just nu inte kan ge honom så mkt som jag skulle vilja. Antar att det blir lite lättare när båda kidsen är större och den ena inte upptar så mkt av Mamman. Ska fundera lite på när vi ska ta sommarlov för chans att leka med andra barn finns det ganska gott om i byn eftersom vi är flera som är "lediga" och med mindre kläder att ta på så blir det inte heller ett sånt projekt att ta sig iväg för en lekstund. Jag funderar vidare men tills jag funderat klart så leker han av sig några timmar i veckan på dagis.
Fick ett telefonsamtal som frågade om vi ville överta en resesäng som inte längre används. Man tackar och bockar för det löser en hel del sovproblem vi har i stugan. Då var det löst!
Till stugan bar det av igår och jag fick med mig lite saker som inte längre behövs där. Nästa tripp dit tar vi till helgen och då kommer Mormor och Morfar med så då kanske vi får gjort någon av följande saker;
- flytta de stapelbara sängarna hem till pysselrummet
- sätta fast sockellisten under köksinredningen
- skruva ihop överskåpet till kyl/frysen
- fläkten på plats?
- altanen på plats?
- kapat veden under stugan
- golvlist skruvas fast
- limma fast väggskivorna(borde kanske göras inna det eftersom det luktar väldigt starkt)
- ta hem verktyg som inte används
Nu väntar lite lunch i form av Kinamat på mig i köket. Jag ilar iväg och fyller magen.
Bullbak
Vet inte varför men nu väntar jag på att en dagisfröken till Albin ska få sin bebis. Så det är det jag fördriver en del av min tid med. Att vänta. Bullbaksugen är jag också!
Fast om sanningen ska fram så är det faktiskt så att jag gjort upptäckten att dagarna börjar på morgonen och när jag väl hinner sätta rumpan i soffan och ta några djupa andetag så är den närmare åtta på kvällen. Dagarna går i rasande fart och några raster ser jag inte röken av. Inte än men så fort Helmer behagar sova längre än 15-35 minuterspass så ska jag snöra upp fötterna på bordet och chilla även dagtid.
En del av tisdagen har vi tillbringat ute i kompisen N´s stuga här i byn. Svårt att få till möten som ska passa fyra barn och två vuxna. Men till slut gick det vägen och vi kunde ses en gång till innan de åker hem till Gbg. Det var intressant att se att barn i samma ålder men i olika delar av landet snappar upp samma saker. ;) Det fanns tydliga tendenser till kiss och bajs humor och hmm hur ska vi uttrycka det; trotsåldersgrejer. Från båda barnens håll.
Husets längsta tågbana har snickrats ihop av Albin och Mammsen under eftermiddagen, den går från vardagsrummet ända in i köket.
Nej nu har jag inget mer att skriva om. Jag ska bara njuta av det faktum att båda mina gossar sover. Uppe i samma rum. I samma säng och än så länge skriker inte någon av dem. Men det hinns med det också.
Undra när jag kan åter kan ta mitt sovrum i besittning? Frasiga lakan. Nya sängkläder. TV. Böcker. Sovmorgon. Utvilad Anna.
Melon
Just nu har jag dille på smoothies. Har av någon konstig anledning fått för mig att jag inte gillar det men när Albin kom hem efter en dag hos Moster så var han förälskad i smoothies.
- Man tar bara vaniljyoghurt, ishallon och glass. Sen måste man ha en så där som hackar.
Så nu hackar vi och äter smoothies var och varannan dag och gott är det! Smidigt mellis också eftersom det blir lika gott som glass men kanske nyttigare.
Eftersom Albin börjar få vårkänslor så har vi rätt tidiga morgnar här i huset. Det fenomenet i sig bidrar sedan till att han faktiskt blir ganska trött på dagen. Idag fick jag honom att ligga ner i sängen, under täcket och lyssna på en CD-saga. När Helmer somnat i min famn smög även vi oss upp och kröp ner i sängen. Där slocknade alla tre och sov nästan till klockan tre. Kan ni förstå vilken lys det var. Att lyckas tajma så att tre personer ska bli sömniga på samma gång och dessutom gå med på att slumra en liten stund. Det kunde inte bli mer perfekt! Hade dessutom grymt ont i huvudet när jag vaknade och gick på vilja, våld och Treo för att ta mig genom dagen.
Mina nypreppade skidor fick göra en premiärtur efter middagen och det gick betydligt bättre än sist. Sist var för ett år sedan och då höll jag på att åka med huvudet över skidspetsarna för tejpen jag satt fast lossnade på vissa ställen och det bara högg och höll på. Nu gick det mycket bättre men jag upplever det ändå som att det småhugger. Är ju inte något proffs så det kan lika gärna vara min åkteknik som inte är vad den borde vara så jag får ge det en chans till innan jag börjar med felsökningsschemat.
Idag lyckades jag amma Helmer till sömns både under dagen och sedan för natten i sängen. Hittills har han bara somnat i Pappsens famn men nu gör vi stora framsteg och kan somna i Mammsens famn, vagnen under rörelse, famn och sedan läggas över i vagnen och ammas till drömmarnas trädgård i sängen. En skyttevän till min firar alla sonens framsteg med en öl. Detta hade nog varit ett öl-läge för henne. Själv gillar jag inte öl och dessutom blir jag täppt i näsan av det. Men det finns ju annat jag kan fira med - en god frukt till exempel?!
Nu ska jag gotta mig i melon och Familjen Annorlunda, veckans höjdpunkt!
Villlervalla
Sitter faktiskt och slötittar på tv. Svenska Hollywoodfruar och jag är... finner inga ord för vad jag eg vill säga angående fruarna. Men vi kan väl vara överens om att fruarna och jag är tusentals mil från varandra.
Prövade sofföverdraget ajg beställt och det kommer att skickas tillbaka så snart som det bara går. Det passade inte ens lite på soffan i stugan. Det blir till att inhandla två överkast och dra över soffan i väntan på en nyare soffa. Men det går nog det med. I stugan står det mesta arbete stilla. Fredde jobbar på i någon vecka till så det blir inte mycket gjort där. Snart är vårsäsongen i gång och då skulle det vara extra kul om vi i alla fall kan vara där.
Igår hämtade Helmer och jag Moster på Luleå Airport. Hon har tillbringat en vecka i hufvudstaden och Gbg och andats storstadsluft den lilla stackaren. Självklart handlade hon fina kläder(för mina pengar) åt gossarna. Dom fick likadana coola jeans och tuffa tröjor från Villervalla.
Annars har helgen rusat på i raketfart och dagarna har startat tidigt. Vår lilltupp Helmer har börjat vakna strax innan klockan 6 varje morgon och det uppskattas inte. Får helt enkelt lägga om mina gå-lägg-tider ett tag framöver så jag också är pigg när det är god morgon. Fredagen bjöd på mild variant av 30-årsfest för Freddes systers man. Pizzabuffé och grabbastu. Själv åkte jag hem med mina snorkråkor till pojkar och drog iland en nattningsprocedur där jag nattade båda gossarna själv. Lite duktig jag är! Kanske inte så imponerande för några av er men för mig var det en milstolpe. Med dom två barn vi har. Sockerråttan och Sötgrodan. De senaste dagarna har jag ätligen fått skåda syskonkärlek i mitt eget kök. Albin brukar förgylla Helmers tillvaro på filten med några små diskussionen på nära håll och flera gånger har Helmer firat av flera rejäla leenden och skrattat med ljud.
Jag har hunnit med veckans tredje motionspass och det var skönt för både kropp och själ. Har även gjort ännu ett försök med att klistra fast tejpen på skidorna så imorgon får jag se om jag lyckats.
Albin stannar hemma från dagis eftersom han fortfarande hosta rätt så ordentligt när han anstränger sig.
Nej nu ska jag hoppa i säng och bättra på min skönhet en aning med lite skönhetssömn.
Per post
Krabbor. Du gör ju som du vill. Varför får Mammor sår i öronen? Uppskattning och extra klirr i kassan i form av ett stipendium.
Toalettdörren smälldes igen med en kraftig smäll(varför låsa dörren alls med barn i huset?) och Mamman undrar varför Albin smällde igen den.
- Nej då det var inte jag som smällde igen dörren, svarar Albin.
Dörren smälls igen ännu en gång och Mamman undrar vad som står på. Varför smällde du igen dörren?
- Det var inte jag. Det var en krabba!
På uppmaningen om att det är dags att äta middag svarar Albin att han bara ska leka klart först. Efter en diskussion svarar Mamman att hon i alla fall ska äta.
- Du gör ju som du vill mamma.
Igår fick jag ett brev på i postlådan. Det var en sirlig handstil som hade snirklat fram mitt namn och min adress på kuvertet. Kuvertet var från Stockholm. När jag öppnade brevet och läst det var jag både smickrad och förvånad. Jag kommer att tilldelas ett stipendium under Bilkårens riksstämma i september. Som en uppskattning för mitt engagemang för Bilkåren stod det. För mig kändes det lite underligt för jag tycker, ur mina egna ögon sett, att jag inte gjort rätt för det. Men om ett styrelsemöte för centralstyrelsen har beslutat det den 10 februari så borde i alla fall gjort någonting som dom uppskattar!
Glitterlim och paljetter
Morgon, middag och kväll. Här kommer dagens uppdatering!
Morgonen startade med pyssel eftersom paketet från Panduro kommit. Albin pysslade på med glitterlim och paljetter. Mamman gjorde sin träning. Helmer lekte på filten.
Rätta pysslet plockas fram ur lådan.
Nå pyssel.
Albins passion för tillfället; GLITTERLIM!
Paljetter är inte helt fel det heller...
Koncentration på hög nivå.
Förklädet kommer från SMULAN. 
Resultatet! En traktor till Helmer som...
blir så här glad över presenten!!
Dag; utevistelse i nästan tre timmar i solskenet! Helmer sov hela tiden så han är utvilad och pigg trots sin hosta.
Kväll; lung kväll med gotta framför tv´n.
Albin bloggar
En bild säger mer är tusen ord.
Bilder kan föreviga ögonblick. Här kommer några från oss nu på morgonen. Albin är fotgraf därav kvaliteten på bilderna.
Suddig bild på lillebror.
Helmer i gåstolen...
Ibland går det fort att ta kort - så fort att delar av kameran hamnar på bild!
Morgonbild av fotografen själv.
Morfar och crossen
Morgonmys i soffan med två snoriga gossar. Nåja alla är frukostmätta och dagen är som ett oskrivet blad än så länge.
Det här med bloggandet känns lite si och så med. Jag gillar fortfarande att skriva och det känns skönt att få ner saker på papper. Då blir det mindre tryck i huvudet på något vis. Från första början så bloggade jag om Vilmer och det var en stor kanal för att bli av med det som snurrade runt i huvudet. Just nu snurrar det också en aning men tiden för att göra djupare inlägg finns helt enkelt inte. Jag vaknar på morgonen och växlar upp till sjätte växeln och sedan växlar jag ner sekunden innan jag sladdar ner i sängen. Tid för egna tankar och ta hand om Anna tid finns det inte gott om. Jag försöker se det som en period i mitt liv. En period som just nu är kopiöst intensiv och krävande.
Inte bara det att vår familj fått ytterligare en medlem utan nästa fas av bearbetningen kring Vilmers död har tagit sin början. Fortfarande tänker jag på honom varje dag och ibland slår det mig att han kanske just lärt sig gå vid det här laget om han levt. Sagt sina första ord och åkt pulka för första gången.
Idag undrade jag om jag sett på Helmer med samma ögon om han varit en tjej. Tror inte det för i och med det att Helmer blev en kille så känns det som att en del av Vilmer finns i honom och det känns fint. Den känslan hade kanske inte funnits om Helmer blivit en tjej. Hon hade givetvis varit välkommen, men det hade nog blivit annorlunda hur jag än vrider och vänder på det. Kommer ihåg att jag funderade under graviditeten innan vi fick reda på att det var en till kille vi skulle få att det skulle vara så tråkigt för Albins del om det blev en tjej. Kändes bara som att två killar leker bättre tillsammans än en kille och en tjej. Det behöver inte stämma men det var känslan jag hade då. Nu är nu och då var då och Helmer är Helmer!
Min garderob växer och det kan jag tacka Moster för. Hon växer också ur sin garderob på sitt sätt. Underbart att fylla på garderoben och veta att den kommer att användas.
Vännen N från Gbg är stan och det betyder mycket skvaller och goda skratt. Skönt med vuxensällskap för det är aningen segt att gå här hemma. Att börja sätta iväg känns som ett stort projekt med två barn än så länge så det gör jag bara om jag absolut måste. Förra veckan var vi ju på biblioteket och det kändes som att det var ett lagom projekt. Men inte var det tal om att förkovra sig bland några härliga böcker för sin egen skull - den här gången. Den chansen får jag när jag väntar på att hocketräningen ska bli klar för grabbarnas del. Men om jag får bestämma så blir det ingen hockey. Den sporten gillar jag inte det minsta.
Jag har lovat Albin en cross(som Morfar betalar) och själv köper jag också en och så har vi fritid. :)
Endast resultatet räknas
Mitt hår är långt. Mitt hår är slitet. Mitt hår behöver en frisyr. Varför är ingen i min familj frisör? Det skulle verkligen behövas.
Min nätshopping har hamnat på ICA idag. Jag bara måste ta mig dig så snart som möjligt och hämta grejerna.
Idag fick jag svaret på Helmers trista humör. Han är också förkyld och hostig, stackars liten. Igår sov han taskigt på dagen och däckade strax efter klockan 17... han åt några gånger under natten och slog upp sina blå tretton timmar senare. Håller alla tummar och tår för att han ska bli en sjusovare och inte en morgontupp som sin bror. Jag tycker att vi förtjänar att få lite lugn och ro.
Idag har krasslige Albin och jag gjort klart pysselhörnan i köket på övervåningen. Jag tog en såg och kapade benen på ett bord vi haft ute i lagården och drog på en vaxduk. Fyra barnstolan placerades runt bordet och pyssel plockades in i lådorna. Pennor, glitter, lim, paljetter och penslar. Tar gärna emot tips på smarta inredningar i pysselrum/lekrum. Rummet kommer även att fungera som gästrum med plats för fyra vuxna personer(inte för att vi har gäster speciellt ofta) men huvudanledningen är att rummet ska innehålla leksaker som inte är barnvänliga för liten Helmer. Lego och annat pillrigt hamnar alltså där. Albins största önskan just nu är att ha en likadan "låda" med makaroner i som S har. Där kan han leka med traktorerna och han skulle förmodligen roa sig bra länge där. Själv har jag inte sett "lådan" ännu men Albin har visat med händerna hur det ser ut och jag fattar noll. Ska utforska lekobjektet lite närmare och ge ett uppdrag till min far som får mixtra ihop en leklåda och ev ett garage. Rummet är långt ifrån klart och det inte tal om några renoveringar alls, jag får ta det vi har och piffa till det med nya gardiner och överkast på sängarna! Vi planerade även att vi kan ha "fest" där och Albin tyckte det skulle vara trevlig med lite pysselkompisar så småningom.
Har läst ut en bok som heter "Familjens projektledare säger upp sig" och vad ska jag säga. Den är snabbläst. Den är klockren!
Hoppas på att vi kan ta oss ut en liten stund imorgon. Dagen har varit feberfri så lite friskluft skulle sitta fint. börjar bli ganska trött på att ha sjukt barn hemma hela tiden men det hör till mammalivet antar jag.
Småsneglar lite på Mästarnas mästare ett program som Fredde följer och jag brukar ha hasat mig ner från den veckoliga migränanfallet vid den tiden. Känns annorlunda att titta på tv och se en fd arbetskamrat i rutan.
Jag har fått mitt träningsschema från min PT och nu är det inga undanflykter utan resultatet som räknas. Minst tre promenader a 40 minuter i veckan och 25 minuters styrka på varje promenad som gäller. Två av tre pass är redan avklarade för denna vecka och jag fick träningsvärk efter första rundan.
Du gör ju som du vill
Ska försöka sammanfatta helgens händelser så gott det går. Börjar med mig själv, Anna, för livet håller på att återvända. Var på födelsedagslunch hos B i lördags. förutom lunch och fika överraskade hon med fredagens önskemål Mintkrokantchokladkaka från Marabou! En glad överraskning som värmde i hjärtat även om jag fått ge hintar om att jag behövde choklad via bloggen. Piken var egentligen riktad mot F men eftersom han inte läser bloggen så vet han inte om det. Eller jo, han vet att fredagen var vidrig och efter söndagkvällen med Helmer så förstår han det ännu bättre. Mer om det senare. Födelsedagslunchen var min första barnfria tillställning på riktigt och det var en sådan lättnad att kunna slappna av och bara tänka på sig själv. Det är så skönt att jag nästan blir lite frånvarande sällskap så här i början. På hemvägen från lunchen kökade jag några bitar av chokladkakan och bara njöööt. Andra barnfria tillställningen var möte med Bilkåren igårkväll. Hemma var det totalt kaos under timmen jag var borta men så blir det ibland.
Har en mängd paket att hämta ut; pyssel från Panduro, födelsedagspresent från ett ställe, vaxduk från Stoff och Stil, kläder från H&M, sofföverdrag från Ellos... Nätshopping är min stora last just nu!
Albin har haft lektid med Moster och dom i sin tur hälsade på S här i byn och inventerade hans traktorpark. Efter den påhälsningen så verkar S vara en ny favorit, eller leksakerna, för det pratas bara om S och vad han kan göra med gafflarna till sin truck och vilken cool makaronlåda han har där han kan skotta makaroner med traktorer! Under söndagen anlände hostan till Albin och idag är han däckad med en gnutta feber. Trotsperiod verkar dessutom vara på ingång för när jag säger till honom på skarpen kan jag ibland få uppkäftiga miner eller uttalanden tillbaka. Inte bra!
Moster åkte till Göteborg och hamnada hastigt och lustigt hos min kompis. Men självklart är jag en god syster och delar med mig av mina guldkorn. I gengäld handlar hon tuffa kläder till mina barn och det uppskattas.
Helmer är inne i en konstig period. Han äter mer och mer och är inte längre nöjd pojke så idag har jag gett honom en stor portion gröt till middag och mellis på förmiddagen så jag hoppas han får i sig nog med mat nu. Han har ammat varannan timme dagtid under en månads tid och den senaste veckan även nattetid så jag misstänker att min mjölkproduktion inte tillfredsställer hans takt på efterfrågan. Lägg sedan till att han bara sover i 30-minuterspass på dagen och blir övertrött och skriker sig till sömns under eftermiddagarna. Han skriker vad jag än gör så ibland tar jag på mig kåporna och bär, bär, bär och till slut lägger jag ner honom för att jag inte klarar av skriket längre. Kan hända att det hänger ihop med att han inte får nog med mat i sig och det kan handla om en utvecklingsperiod. Ja gvet inte säkert men det går säkerligen över snart - det måste gå över snart. Den enda som vet vad det handlar om är lille Helmer själv.
Pappan i huset jobbar sista veckan och fick en svettig kväll med Helmer under söndagen. Nu vet han vad jag menar med att jag inte får tyst på lillen om vi säger så. Han har upplevt det själv så snart kanske jag får mitt Saboarmband trots allt! ;)
En Albinhistoria;
Igår var Pappan ute och plockade ihop kring vedboden. Då öppnas ytterdörren och Albin ropar till Pappan;
- Pappa, jag tycker att du ska komma in nu!
- Jag kommer in när jag är klar.
- Kom in nu!
-Jag kommer in så fort jag har städat undan här först.
- Nå du gör ju som du vill...
Sabo vs Marabou
Ibland har jag helt slut på tålamodet. Både reserven och nödreserven är slut. Idag var en sådan dag så det blev många höga toner och en hel del tårar i huset. Som tur är sken solen och gjorde utemiljön vacker i alla fall.
Kände redan direkt jag slog upp ögonen att jag bara ville blunda igen och drömma mig bort för en sekund. Bara sådär lagom... För mig är det små saker som får mig på topphumör just nu. Små saker som;
bebis som somnar och vaknar utvilad. Inte efter 30-45 minuter och gallskriker.
bebis som äter vanlig mat hela tiden. Inte långt kvar och gröten fungerar super!
gå-lägg-tid och bebis som somnar i sängen. Ett annat alternativ som jag också kan nöja mig med är bebis somnar även i Mammans famn inte bara Pappans som är det enda som duger.
matprenumeration
hushållerska
soliga dagar
solbränna
lite uppåtpiggande tabletter
25846 tabletter med tålamod
Vet inte riktigt hur jag ska ro i land med några av mina önskningar men jag kan helt klart säga att idag har det inte varit en toppdag. Nej, det blev en hel del gråt och gnissel och det hela slutade med att jag gick omkring med hörselkåpor på för att inte bli galen. Helmer var totalt oberäknelig i sina önskningar och Albin var inte det minsta sugen på middag för den smakade tydligen blä. Utöver det så fick sig Pappan några kängor i mina tankar och jag önskade att han kännt av vibbarna och kommit hem med en fin present och sagt att jag är den bästa mamman han kan tänka sig att ha till sina barn, att jag gör ett hästjobb som ingen annan skulle klara av och att jag är alldeles alldeles underbar på alla sätt och vis - fast jag surar ibland. Ett vackert armband som jag önskade mig i alla hjärtansdag present hade gjort mig glad till exempel. Men så risig som jag känner mig idag så hade en enkel hederlig Marabouchokladkaka haft samma effekt.
Ingen presen har synts till ännu så mitt hopp står till att jag i alla fall får höra de magiska orden.
- Du är min favvotjej, typ. Aj lajk joo!
En parentes; På min förra arbetsplats var det vanligt att det låg en mintkrokantkaka på skrivbordet lite då och då. en medarbetare som visst om mitt sötsug gav mig små presenter ibland - det tackar man inte nej till!
Larvigt värre
Migränen är borta men nu är det huvudvärk på heltid som gäller. Alla dagar går att ta sig genom med några Treo i kroppen!
Idag blev det dagis efter många om och men och Albin åker till och med hem med Faster J! Gissar att han kommer vara helt slut när han väl är hemma men jag planerar att muta honom med lite god lax.
Egentligen tänkte jag inte blogga idag för tvättberget växer och Helmer beter sig tjurigt så jag tänkte bara göra det jag absolut måste. Men vad hände? Jo, Helmer charmade Mamman med att gapa stort och äta upp hela portionen med gröt. En hel portion i dagsläget är 1 tsk pulver blandat med vatten till lagom konsistens.
Efter grötlunchen lekte han på filten och övade vändningar från rygg till mage. Det går nästan hela vägen... om det inte vore för någon uppstickande leksakslarv på mattan som är i vägen.
Helmer vill gärna få tips på hur han får in båda händerna i munnen - samtidigt!
Tisdag
Hurra det snöar. Igen. Äntligen. Som jag har väntat. Jag, ironisk? Nej, det tror jag inte!
Eftersom Helmer sovit en stund bloggar jag för det är ett säkert kort att väcka honom genom tankens kraft. Gårdagens tårta Signar smakade bra och vi fortsätter förtäringen idag eftersom mer än halva finns kvar.
Snön som jag inte fick bort kring bilen igår är borta just för sekunden men det lät ju hinna fyllas på inom kort. Det är inte roligt med snö längre. Inte alls. Inte ens lite.
Idag blir en lugn dag. Kvällen bjuder på ett möte om den nya förskolan i byn som antingen Mamman eller Pappan ska gå på. Nej då, vi ska inte byta förskola utan jag vill bara kolla läget för hur det ser ut den dagen Albin ska börja 6-års. För det ska han göra här i byn.
Men nu vaknar Helmer - så klart.
Phu... gick och postade ett brev i lådan samtidigt som Helmer somnade om för två sekunder.
När jag ändå är inne på dagis. Som den (höns)Mamma jag är tänkte jag att det är bäst om det är jag som lämnar Albin på dagis första dagen på tre veckor. Den senaste tiden har han varit lite "Jag vill inte vara på dagis" och när jag hämtar honom är han den lyckligaste ungen på hela jorden så min plan var att lämna första dagen och sedan kunde han åka med Faster J. När jag frågade om han ville att jag skulle skjutsa eller om han ville åka med Faster J så kom svaret direkt;
-Jag vill åka med Faster J!!
Jahapp då hade jag fel. Igen. Slutsatsen var att det inte är Albin som skolas in på dagis igen. Det är Mamman som behövde det för sin egen skull. Skönt att jag kan inse några av mina fel och brister i alla fall.
Imorse däremot så ville Albin att jag skulle skjutsa honom. Men när jag frågade vad vi skulle säga till Faster J då så ändrade han sig;
- Men nog kan jag väl åka med henne då. Du kan ju skjutsa en annan gång!
För mig är det superlyxigt att bara ha honom klar till klockan 8 och sedan skicka iväg honom med Faster. Att bara behöva åka en gång till Kalix är skönt. Visst går det att åka två gånger för det är det helt klart värt, men betydligt enklare med en gång. Speciellt när Pappan i huset jobbar.
Har tänkt på det flera gånger att när mina barn börjar skolan så kommer jag inte att vara den jag egentligen kunde vara med mina erfarenheter från skolans värld. Jag kommer inte att kunna se saker och ting objektivt och klart utan jag kommer att vara Mamman. Mamman som lärarna pratar om och funderar över hur jag egentligen tänker; hon är ju ändå lärare och borde veta detta!
Nyss testade Helmer en tesked banangröt. Vi har testat potatis - blä, palstenacka- bläää och banangröt - ge mig mera!
Snar tar jag mig ett steg upp ur amningsträsket, fast nu efter fyra månader så har vi faktiskt fått kläm på det hela och det flyter smärtfritt. Vilket det inte gjorde första tiden. Ajaj vad ont det gjorde första två veckorna. ALbin förklarade under frukosten att han vill han flera bebisar för det är så roligt med barn. Jag sa att jag tycker det är jobbigt med bebisar. Men det är ganska kul ändå, eller hur mamma?
Bebisar är kul om någon annan är gravid, föder dem, ammar dem och levererar bebisen till mig när den är 2-3 år. Då är bebisar kul! I promise.
Det blir inga fler bebisar som ska in eller ut eller leva av min kropp. Jag är nöjd. Pappan också även om han börjar vackla lite smått i beslutet. Han tycker nämligen att Helmer är ett mönsterbarn och först nu kan han förstå varför människor skaffar barn efter barn efter barn. Men vi ska inte säga något om att vi vet om att han börjar fundera på fler barn åt honom. Nej, låt honom komma på det själv. Han har redan bestämt att om det blir fler barn så ska han boka tid för kejsarsnitt!!! Men jag tror att jag redan vet att Pappan vill ha fler pojkar och jag vet även att Mamman inte vill. Kompromiss? Nja... inte om sådana här saker.
Draktårtan Signar
De flesta av oss har namnsdag någon gång under året. Idag är det Albins tur!
Grattis på namnsdagen Albin! För att fira honom ska vi äta en draktårta; egendesignad av Mamman och mycket proffsigt gjord. ;) Ett av mina (desperata) försök att uppmunta sonen till andra intresseområden än traktorer. Albin har döpt draken till Signar.
Vilket hantverk, eller hur?!
Närstudie av eldsptrutande drakgap och de eldröda, gnistrande ögonen...
