Korpis

Påläng-Korpilombolo tur och retur idag. Många gamla minnen från tiden som ung kom tillbaka... hur länge det egentligen tar att åka dit och hur ensligt det är där uppe i inlandet. Rastlösheten som kommer smygande efter en stund... hur klockan i köket ticktackar högre och högre ju mer man vill hem. Hur som helst gick det bra idag. Det enda som var lite si och så var Albins åksjuka. Desvärre har han nog ärvt den av mig för jag har varit åksjuk bra länge och är det fortfarande. Kan inte läsa en rad i en tidning eller bok utan att börja må illa. Men vi klarade oss från att spy så det är alltid ett plus!

Känns i alla fall bra att ha fått massor med tid tillsammans med Albin. Inget bråk idag och det kan ju bero på den totala uppmärksamheten han fått. Han gillar inte att behöva dela tiden med lillebror Helmer för tillfället. Men dag för dag och minut för minut kommer vi ett steg närmare slutet på denna "utvecklingsperiod"(läs trots).


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0